Fjärrkyla Under våren får Biomedicinskt centrum o
ch Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet ett nytt system för komfort- och processkyla. Baslasten ska klaras med en frikylaväxlare och en fjärrvärmematad absorptionskylmaskin. Detta tillsammans med nya kompressorkylmaskiner för topplaster gör att ett antal omkring 20 år gamla kompressormaskiner kan pensioneras. Frikyla och fjärrvärme ska ge svalka åt forskare inte var för de tio kyltornen på taket. I byggnaden finns den nya absorptionskylmaskinen, frikylaväxlaren och tre nya kompressormaskiner. Det är fastighetsägaren Akademiska hus I som tillsammans med Vattenfall Värme genomför projektet. Detta är den andra etappen i utbyggnaden av fjärrkyla och fjärrvärme inom Akademiska hus i Uppsala, där absorptionskylmaskinen vid Lantbruksuniversitetet i Ultuna var första etappen. Retur på framledningen Till skillnad från anläggningen i Ultuna matas returvattnet från absorptionsmaskinen här tillbaka till fjärrvärmenätets framledning, istället för till returledningen. – Det är möjligt eftersom vi ansluter mitt på en huvudledning, med andra kunder anslutna efter universitetsområdet i nätet, samtidigt som den lägre temperaturen är tillräcklig när det är varmt ute. Därigenom slipper vi belasta returen med det relativt heta vattnet från maskinen, säger Kjell Karlsson, projektansvarig på Vattenfall Värme. Ny ledning Det är omkring 180 000 kvadratmeter lokaler som ska få sin kyla från den nya anläggningen. En ny ledning binder ihop Ångströmlaboratoriet med Biomedicinskt centrum en dryg kilometer bort. Även Informationstekniskt centrum i de gamla regementsbyggnaderna i området är anslutet. Vid temperaturer upp till plus 10 grader ska frikylaväxlaren på 3 MW klara kylbehovet. Vid högre temperaturer kopplas istället absorptionskylmaskinen à 2,5 MW in. Vid toppar körs kompressormaskinerna, som tillsammans är på nära 6 MW. Några av de gamla 14 ntill Ångströmlaboratoriet i södra utkanten av Uppsala står en ny, låg och ganska diskret byggnad på 450 kvadratmeter. Det kunde varit en lagerlokal – om det Kjell Karlsson, projektansvarig på Vattenfall Värme, och Niklas Källman från Helenius Ingenjörsbyrå, som är Akademiska hus projektledare, i den nya hall som byggts för frikylaväxlaren och absorptionskylmaskinen. kompressormaskinerna sparas också som reserv. – Vi har optimerat absorptionsmaskinen för intervallet 10–13 graders utetemperatur. Över 13 grader finns det överskott på fjärrvärme och då är optimeringen inte lika kritisk, säger Vattenfalls projektledare Johan Schenning. Nya undercentraler Hela det lokala fjärrkylenätet är specialanpassat för lokalerna och de mycket olika verksamheternas behov. Undercentralerna i de olika byggnaderna är också nya och effektiviteten i nätet har förbättrats så att systemtemperaturen kunnat höjas ett par grader, med bibehållen temperatursänka. Framledningstemperaturen blir 8 grader på sommaren och 12 grader på vintern. Anläggningen nästan fördubblar kylkapaciteten, till 20 GWh per år, vilket ska räcka för planerade utbyggnader i området. Omkopplingen mellan det gamla och det nya systemet gjordes i början av april. – Det var en logistisk utmaning, all verksamhet i Ångströmslaboratoriet fick upphöra under en dag och det var omkring 15 personer inblandade, allt från svetsare till fastighetsförvaltare. Senare ska Biomedicinskt centrum kopplas in och vi driftsätter systemet i etapper under våren, säger Niklas Källman från Helenius Ingenjörsbyrå, som är Akademiska hus projektledare. Största affären Sammantaget är Akademiska hus olika fjärrkyla- och fjärrvärmeprojekt i Uppsala den största enskilda affär Vattenfall Värme genomfört. Vattenfall levererar kylmaskinerna och står för anslutningen till fjärrvärmenätet, en investering på omkring 40 miljoner kronor. – Bakom denna satsning ligger vår strävan efter miljövänligare produktion, men också att behoven ökar och att vi på detta sätt slipper stora kommande underhållskostnader för det gamla systemet, säger Johan Schenning. JENS BUSCH Fjärrvärmetidningen • Nr 3 • Maj 2013 Foto: JENS BUSCH