Advokaten 1
Världen Hundratals brittiska advokater till Irlan
d Sedan Storbritannien röstade för Brexit har antalet brittiska advokater som antagits till The Law Society of Ireland ökat kraftigt. 806 solicitors från England och Wales skrev in sig i det irländska samfundet förra året, enligt Belfast Telegraph. Även 27 solicitors från Nordirland anslöt för att säkerställa att de även fortsättningsvis ska ha rätt att företräda i europeiska domstolar. Före Brexit antog The Law Society of Ireland i genomsnitt 50–100 solicitors från Storbritannien per år. Advokatsamfund ifrågasätter valutgången I samband med folkomröstningen i mars om att ge Turkiets president utökad makt beslöt den turkiska valmyndigheten att godkänna röstsedlar utan officiella stämplar, vilket kan gälla över två miljoner röster i valet som vanns med en marginal på 1,3 miljoner röster. Det turkiska advokatsamfundet säger att valmyndighetens beslut bryter mot lagen och kan ha påverkat valutgången. EU har uppmanat Turkiet att utreda uppgifter om valfusk. Ny onlineplattform för skydd av advokater I slutet av mars lanserades EU:s onlineplattform ”Index of attacks and threats against Human Rights Defenders”. På plattformen redovisas och sammanställs angrepp mot advokater och andra människorättsförsvarare över hela världen. Det var CCBE, Rådet för de europeiska advokatsamfunden, som förra året föreslog att plattformen skulle skapas, med utgångspunkt från Europarådets plattform till skydd för journalister. CCBE skriver att onlineplattformen är ett viktigt verktyg för att förstärka skyddet för hotade advokater eftersom den samlar larm om angrepp på advokater över hela världen. 14 Den aktuella mannen hade deltagit i terroristrelaterade aktiviter i Somalia. På bilden syns skadorna efter en terrorattack i Somalias huvudstad Mogadishu 2016 där minst elva personer dödades i en attack utförd av samma islamistiska terrorgrupp som mannen kopplats till. EUROPADOMSTOLEN Rätt att återkalla misstänkt terrorists medborgarskap Storbritannien bröt inte mot Europakonventionen när landet återkallade en misstänkt terrorists medborgarskap, enligt Europadomstolen. En man som är född i Sudan 1982 kom till Storbritannien som barn och blev brittisk medborgare år 2000. Han behöll sitt sudanesiska medborgarskap. Mannen greps och åtalades för brott mot allmän ordning i samband med att han deltog i protester mot Israels militära aktiviteter i Gaza, men lämnade Storbritannien 2009 innan han hade lagförts. Därefter deltog mannen i terroristrelaterade aktiviteter i Somalia med koppling till den jihadistiska terroristgruppen al-Shabab. I juni 2010 beslöt det brittiska inrikesministeriet att återkalla hans brittiska medborgarskap och att förbjuda honom att återvända till Storbritannien, med hänvisning till hans inblandning i terroristaktiviteter och kopplingar till islamistiska extremister. Mannen, som nu befann sig i Sudan, sökte få besluten omprövade hos brittiska myndigheter. Medborgarskapsfrågan prövades av en särskild domstol för överklaganden av migrationsmål, Special Immigration Appeals Commission (SIAC). Mannen påstod att han kunde motbevisa anklagelserna om terroristrelaterade aktiviteter, men att han inte kunde göra det så länge han var i Sudan. Han menade att sudanesiska myndigheter övervakade honom och han skulle utsätta sig för risk att skadas av den sudanesiska regeringen om han kommunicerade om sina ärenden med Storbritannien. SIAC ansåg att det fanns säkra sätt för mannen att kommunicera med sina advokater och med domstolen. I sin dom fann SIAC det styrkt att han hade engagerat sig i terroristrelaterade aktiviteter och drog slutsatsen att det var helt befogat att återkalla mannens medborgarskap. I sin anmälan till Europadomstolen hävdade mannen att inrikesdepartementets beslut kränkte hans rättigheter enligt artikel 8 i Europakonventionen om skydd för privat- och familjeliv. europadomstolen avvisade klagomålet. Domstolen konstaterade att artikel 8 inte kan tolkas så att staterna är skyldiga att underlätta för personer som har fråntagits medborgarskap att återvända för att kunna överklaga beslutet. I vart fall var det mannen själv som ursprungligen hade valt att lämna Storbritannien. Domstolen noterade att mannen inte skulle bli statslös genom beslutet och att ingreppet i hans privat- och familjeliv var begränsat. Mot bakgrund av omständigheterna fann Europadomstolen att det var proportionerligt och i enlighet med lagen att beröva mannen hans brittiska medborgarskap. MA Ansökan nr 42387/13 Advokaten Nr 4 • 2017 FOTO: TT