Advokaten 1
Gästkrönika ordning i äldre tider antagligen känd
e varandra väl och samarbetade; Irland är inte särskilt stort – behålla greppet om utvecklingen. Den iriska lagen var territoriell på ett sätt som fick de små kungarikenas gränser att skymmas av den gemensamma juridiska strukturen. Lagens föreskrifter applicerades på hela ön oavsett hur den dynastiska väldeskartan såg ut. av detta skäl kan det ha sitt intresse att se vilka ämnen lagstiftarna tog upp. De iriska lagtexterna, som skrevs på folkspråket under seklerna närmast före år 600, uttalade sig om allt mellan himmel och jord: rangordningen inom stormannaskiktet, olika yrkesmäns plikter och skyldigheter, sociala band och relationer (äktenskap, släktskap, klientel, omhändertagande av gamla och sinnessjuka med mera), skador och sjukdomsfall, stöld och liknande brott, kvinnans rätt till skilsmässa, en mängd komplicerade frågor rörande jord och djur, den veritabla djungeln av kontrakt och juridiska institut, och så vidare. Målet för brithemain tycks ha varit att reglera så många aspekter av samhällslivet som överhuvudtaget var möjligt, varefter regelverket skulle kunna konsulteras i syfte att lösa alla problem som antogs kunna uppkomma. Lagen innehåller till och med bestämmelser om ersättning för uppkomna skador i samband med ungdomars hårdhänta lekar och spel. Dessutom fanns brithemain alltid på plats för att om så krävdes ta ställning till besvärliga situationer, i vilka reglerna borde ändras. det stora bekymret var alltså inte hur man skulle döma. Alla, både i den tidiga medeltidens irländska kungariken och i senmedeltidens Sverige, visste till vilket ting man skulle gå och vilken lagman som satt inne med kunskaper. Problemet var verkställandet av domsluten. Det äldre samhället saknade en självklar, allmänt respekterad och välfinansierad instans för genomförandet av domslut och bestraffningar, varför denna börda påfallande ofta landade på folkets egna axlar. Därav de många föreskrifAdvokaten Nr 4 • 2017 ”Historien om hur de bräckliga medeltida rikena omvandlades till tidigmoderna stater på 1500- och 1600-talen är i stor utsträckning en historia om hur denna dröm blev verklighet. Bönder och borgare lärde sig att acceptera överhetens krav när de insåg att de fick något tillbaka.” terna om fredlöshet och uppmaningarna till kollektivt agerande mot allvarliga fall av normöverträdelse. Det var inte meningen att brottslingar skulle undkomma. Samtliga lagstiftare, såväl kungar som domare och andra laglärda, strävade efter att ersätta gudsdomar, rättsliga envig och privata vendettor med organiserade förhandlingar, bötesskalor och uppgörelser i godo. historien om hur de bräckliga medeltida rikena omvandlades till tidigmoderna stater på 1500- och 1600-talen är i stor utsträckning en historia om hur denna dröm blev verklighet. Bönder och borgare lärde sig att acceptera överhetens krav när de insåg att de fick något tillbaka. Samme knekt som drev in skatter kunde vara ett effektivt värn mot massmissbrukande storbönder, adliga brottslingar och andra illgärningsmän. I valet mellan en svag överhet med rudimentära rättsstrukturer och ett starkare samhälle var valet enkelt. Dick Harrison Professor i historia vid Lunds universitet och författare 25