Advokaten 1
Fokus Skiljeförfaranden kiljedomsvärlden växer. Ä
ven om det inte finns någon allomfattande global statistik talar de olika skiljedomsinstitutens siffror sitt tydliga språk. ICC, Skiljedomsinstitutet vid Internationella handelskammaren i Paris, redovisade rekordsiffror för året 2016, med 966 mål. Londons internationella skiljedomstol, LCIA, har närmare fyrdubblat antalet mål sedan 1999, och Singapores internationella skiljedomscenter, SIAC, har vuxit ännu snabbare. Och ökningen skapas inte bara av företag i de gamla industriländerna. Patricia Shaughnessy, jur. dr och universitetslektor vid Stockholms universitet, ger sin bild av utvecklingen: – Skiljeförfaranden växer globalt, både i antal mål och i antalet skiljedomssamhällen runt om i världen. I dag börjar skiljeförfarandena verkligen ta fart i Afrika, i ett antal länder i Asien där det knappt fanns förr, i Mellanöstern och Latinamerika, och så vidare. Men det ökar också i de traditionella miljöerna som London och Paris. Så här kan man verkligen tala om en global ökning, säger Patricia Shaughnessy. Bland de Patricia Shaughnessy. nya skiljedomsmares skiljedomsinstitut SCC, i den nya globala skiljedomsvärlden? Det beror på hur man ser det. Antalet nya mål vid SCC ”I dag börjar skiljeförfarandena verkligen ta fart i Afrika, i ett antal länder i Asien där det knappt fanns förr, i Mellanöstern och Latinamerika, och så vidare. Men det ökar också i de traditionella miljöerna som London och Paris. Så här kan man institut som växer fram är några främst nationella eller regionala, som Nairobis snabbt växande internationella skiljedomscenter i Kenya, som löser tvister mellan företag från hela Östafrika. Andra syftar till att locka företag från hela världen, som SIAC i Singapore eller Hongkongs internationella skiljedomscenter, HKIAC. verkligen tala om en global ökning.” Patricia Shaughnessy är fortsatt högt och jämnt, med ungefär 200 nya mål om året. Ungefär hälften av dessa mål är internationella, det vill säga har minst en part som inte är svensk. Samtidigt har inte antalet tvister som slits vid SCC ökat särskilt under de senaste åren. – Sverige har på intet vis blivit sämre, snarare tvärtom. Däremot har flera konkurrenter kommit in som också har blivit mer professionella. De utnyttjar andra fördelar än vi har i Stockholm, säger advokat Robin Oldenstam, med uppdrag som både skiljeman och ombud i skilje förfaranden. Även advokat Christer Danielsson, ordförande i Swedish Arbitration Association, har märkt den ökande konkurrensen. – Det kommer ingenting gratis längre. Ska vi ens vidmakthålla vår position, tror jag vi måste ”ut och sälja”, om man ska uttrycka sig lite vanvördigt, fastslår han. Advokat Claes Lundblad, erfaren skiljeman, tycker sig se att Sverige och svenskt skiljeförfarande har tappat mark under de senaste tio åren, inte minst när det gäller att locka företag från Ryssland och övriga länder i det Christer Danielsson. SKILJEFÖRFARANDEN Skiljeförfarande är ett sätt att avgöra en tvist utanför domstol. Ett sådant förfarande grundar sig ofta på ett särskilt avtal (en skiljeklausul), som parterna ingått på förhand. När en tvist uppstår kan en av parterna påkalla ett skiljeförfarande. Skiljenämndens avgörande kallas skiljedom och har samma rättsverkningar som en domstolsdom. 28 Skiljeförfarandet är inte offentligt som en domstolsförhandling, och ska normalt gå snabbare än en domstolsprocess. Domen går inte att överklaga, men en domstol kan pröva om förfarandet har uppfyllt lagens grundläggande krav. En sådan prövning görs om någon av parterna klandrar domen. Skiljedomar är verkställbara i 150 länder. Ett skiljeförfarande kan genomföras vid ett etablerat skiljedomsinstitut, institutionella förfaranden, eller utan att något institut finns inkopplat. Det senare brukar kallas för ad hoc-förfaranden. Det finns ingen statistik över de skiljeförfaranden som sker ad hoc. Advokat Christer Danielsson uppskattar att ungefär 25 procent av hans skiljemannauppdrag är ad hoc-uppdrag. Advokat Lena Frånstedt Lofalk gissar på 20 procent. Advokaten Nr 4 • 2017 FLER VILL DELA KAKAN Antalet skiljeförfaranden ökar alltså, samtidigt som alltfler aktörer vill vara med och dela på den växande kakan. Hur klarar sig Sveriges stolthet, Stockholms handelskamsom förr var östblocket. – Bilden av Sverige har förändrats. Vi uppfattades som ett neutralt forum där även öststatsaktörer kunde påräkna rättvisa utan politisk påverkan. Den övergripande bilden har förändrats. Till detta kommer att företag i öst inte längre är delar av kommandoekonomier där staten kunde påverka innehållet i avtal mellan inhemska företag och västliga avtalsparter. Man styr inte skiljetvister till visst land på samma sätt som tidigare. Han jämför med den schweiziska handelskammarens skiljedomsinstitut,