Advokaten 1
Fokus Skiljeförfaranden massor av kontrakt mellan
ett västerländskt och ett före detta sovjetiskt eller kinesiskt företag, där man slentrianmässigt lagt in engelsk lag som tillämplig lag. Detta trots att alla länder i före detta Sovjetunionen och Kina är civil law-länder, med en helt annan begreppsbildning och approach till juridik än vad man har i England. Den här kulturkrocken leder ofta till problem, säger Kaj Hobér. Svensk rätt, som också är baserad på civil law, men som har vissa inslag av common law, skulle här fungera bättre, vilket många också börjar förstå. Enligt uppgift styrs exempelvis vissa av Gazproms kontrakt av svensk rätt. Att få regeringen mer aktiv i att marknadsföra SCC och Sverige som skiljemannaland är Kaj Hobér mer tveksam till. Något statligt marknadsfört skiljedomsinstitut à la Singapore vill han absolut inte ha. – Vi och alla andra ledande institut bygger ju på idén att vi är självständiga. Vi vill inte sätta oss i knät på någon, det är ryggraden i vår verksamhet. Och skulle SCC bli känt som ett av svenska regeringen sponsrat institut så tror jag inte att det går så bra, ur just den aspekten. Däremot finns det många andra saker som regeringen skulle kunna göra för att främja skiljeförfaranden i Sverige utan att sponsra finansiellt eller på annat sätt, säger Kaj Hobér. Som vad? – Till exempel att vara lite snabba med att skapa lag, svarar Kaj Hobér blixtsnabbt. Han syftar förstås på den utlovade översynen av lagen ga publikationer och att knyta viktiga kontakter. Först då blir det möjligt att få de stora internationella, och riktigt lönsamma, uppdragen som ombud eller skiljeman. – Advokater kan inte bara sitta kvar i Stockholm och vänta på att telefonen ska ringa, utan man måste ut och röra på sig. Där tycker jag att det finns en hel del ytterligare att göra, säger Kaj Hobér. Hobér betonar också vikten av goda språkkunskaper. Själv talar han tyska, franska och ryska utöver engelska och svenska, och det har han haft nytta av. Engelskan är förstås det mest centrala språket. – Men vi skulle kunna knipa lite mer mark med fler som behärskade ryska så bra att de kan vara både ombud och skiljemän i ryskspråkiga mål, påpekar Kaj Hobér. HELLRE LAG ÄN SPONSRING Ett stort ansvar för att marknadsföra svenskt skiljeförfarande ligger alltså på advokaterna och advokatbyråerna, enligt Kaj Hobér. Men att, som flera intervjuade advokater föreslagit, inte bara marknadsföra Sverige utan också svensk rätt kan vara ett utmärkt komplement, menar Hobér. Kaj Hobér talar ryska och uppträder emellanåt som skiljeman i Moskvas och Kievs skiljedomsstolar. Där har han sett att engelsk lag kan skapa problem. – Under de senaste femton åren eller så har jag sett Advokaten Nr 4 • 2017 om skiljeförfarande. Hobér deltog i utredningen om lagändringar, liksom i den förra utredningen på 1990-talet som resulterade i dagens lag. Han konstaterar luttrad att det tog fem år från att utredningen lämnades tills att lagen trädde i kraft förra gången. Skiljemannarätt är inte direkt något som står högst på politikernas dagordning. – Man gör inga politiska poäng på skiljeförfaranden. Skiljeförfaranden har ju blivit utsatt för mycket kritik under senare år, kritik som inga politiker begriper sig på. Ändå uttalar de sig till höger och vänster om det. Jag tror nästan att det finns någon slags beröringsskräck hos politiker i dagsläget i förhållande till skiljeförfaranden, säger Kaj Hobér. KRÄVER SATSNING Politikernas rädsla till trots menar Kaj Hobér ändå att Sverige har goda förutsättningar för fortsatta framgångar som skiljemannaland. Men framgångarna är inget som kommer gratis, påpekar han. – Möjligheterna är ju att bygga på det enormt goda renommé som Institutet och som Sverige som plats för skiljeförfaranden har, och så att säga förvalta vårt pund väl. Det kräver utbildning och fortbildning och att den yngre generationen liksom förstår att resten av världen faktiskt ligger utanför Sverige, och det är där man måste vara med och visa upp sig. n STATISTIK SCC Antalet mål 2016: 199. 52 procent av dessa var internationella. Parterna kom från 44 länder. Sverige var den största, därefter kom Ryssland, Ukraina, USA, Tyskland och Azerbajdzjan. Tvisternas samlade värde under 2016: 1,6 miljarder euro. 16 procent av skiljemännen var kvinnor. Bland skiljemän utsedda av SCC var 22,5 procent kvinnor. Antal investeringstvister 2016: 7 Antal investeringstvister under de senaste fem åren (2012–2016): 43 MÅLUTVECKLING SCC År 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Antal mål 199 181 183 203 177 199 197 216 176 170 141 100 123 169 130 135 135 Modernisering av lagen dröjer – vänd! 39 »