Advokaten 1
Praktisk juridik Den konstitutionella för den pra
ktiska Karin Åhman skriver om den konstitutionella rättens och rättighetsjuridikens stora betydelse för praktiskt verksamma advokater och jurister. För dagens juriststudenter finns det en ”marknad” efter examen för dem med intresse för konstitutionell rätt. Den fanns inte ”förr i tiden”. N är jag blev tillfrågad om jag ville skriva en text under tidningens rubrik Praktisk juridik insåg jag ganska omgående vad jag ville betona: Teori och praktik går hand i hand. Inte det ena utan det andra. En teoretiskt skolad jurist – verksam på främst universitet och juristutbildningar – är i många situationer betjänt av kunskap om det praktiska hanterandet av rättsliga problem. Detta bland annat för att kunna utbilda yrkesverksamma jurister utifrån de behov som finns i samhällslivet. Utbildningen är en teoretisk utbildning men framför allt syftande till att få fram duktiga praktiker. Likaså måste de mer praktiskt orienterade och intresserade juristerna – verksamma på byråer och konsultfirmor – engagera sig i och orientera sig kring hur den teoretiska juridiken ser ut. Detta särskilt i situationer när det inte finns ett givet svar eller lösningarna på svaret är mer komplicerade än vanligt. Likaså för att kunna medverka i samhällsdebatten eller i lagstiftningsärenden. För 46 egen del upplever jag mig alltid ha stått med ena benet i vardera myllan. Detta till trots kommer ofta synpunkter från unga praktiker vid olika undervisningstillfällen som innebär: ”Måste hon vara så teoretisk?” Mitt svar blir då: ”Det är ju meningen med det hela.” Syftet är att bidra med ett teoretiskt perspektiv (om det finns ett renodlat teoretiskt perspektiv) på en praktisk vardag. Dessa rader som utgångspunkt för vad jag egentligen vill skriva om: Hur betydelsefullt är egentligen ämnet konstitutionell rätt för en praktiker? Är det enbart något av intresse på papperet, förpassat till akademien och övriga teoretiskt intresserade och därmed något av överkurs för en praktiskt sinnad rådgivare och advokat? Eller är det tvärtom så, att ämnet i dag rymmer många rättsliga spörsmål med stor bäring på både den praktiska rättstillämpningen och samhällslivet i stort? Jag tänkte påbörja mina reflektioner kring denna fråga utifrån egna erfarenheter med att skriva avhandling i ämnet mänskliga rättigheter enligt Europakonventionens skydd för äganderätten (artikel 1 första tilläggsprotokollet). Konventionen utgör numera inte enbart en folkrättslig förpliktelse för svenska staten att följa. Den är som bekant svensk rätt sedan 1995 och har lags status. Genom en reglering i regeringsformen (2 kap. 19 §) har den även fått en förankring i den svenska grundlagen genom att den svenska lagstiftaren förbjuds att meddela föreskrifter i strid med denna. Att meddela föreskrifter eller att tillämpa svensk rätt i strid med konventionen utgör därför också ett brott mot regeringsformen i denna del. Jag avslutar texten med några allmänna reflektioner om den konstitutionella rättens betydelse för en praktiker. KAN MAN SKRIVA EN AVHANDLING OM SKYDDET FÖR ÄGANDERÄTTEN SOM DET FÖRESKRIVS ENLIGT EUROPAKONVENTIONEN? I takt med att jag färdigställde avhandlingen – vars forskarämne på Advokaten Nr 4 • 2017