Marknad 1
Vetenskapligt Så kan sjögurkor och alger bli fram
tidens delikatesser Mycket av det vi äter styrs av traditioner och förväntningar. I tider av ut - fiskning och ökande efterfrågan på sjö - mat finns det skäl att tänka nytt kring vad som faktiskt går att äta. Nu presenteras en ny rapport om Scary Sea - food – den nya maten från havet. Projektet Scary Seafoods nya rapport visar på möjligheter att nyttja marina djur och alger från havet som av tradition eller andra skäl inte äts idag. Den 25 januari, i samband med Mari - tima klustret i Västsveriges årskonferens, presenteras nu Scary Seafoods projektrapport som blir en handled - ning för alla intresserade. En handbok för praktiker Rapporten beskriver både möjligheter och hinder för att få produkten från hav till tallrik. Förhoppningen är att den ska fungera som ett uppslagsverk för entreprenörer och företagare. – Vi har sammanställt marinbiologisk kunskap om 33 arter med Scary Sea - food-potential med rekommendationer om arterna kan fiskas, skördas eller odlas på ett ekologiskt hållbart sätt, säger Christin Appelqvist, projektledare för Scary Seafood. Hållbarhet i fokus – den biologiska kunskapen behöver öka Det finns en stor mångfald av marina alger och djurarter i Västerhavet som kan ligga till grund för lokal näringslivsutveckling. – Vi vill dock understryka att det i de flesta fall behövs mer kunskap kring populationsstorlekar och hur arterna kan påverkas av ett ökat nyttjande. Ett sätt att snabba på denna kunskapsinhämtning är genom att allmänheten och företag bistår forskare med att samla in biologiska data, genom medborgarforskning, så kallad “Citizen science”. Nya möjligheter för näringslivet Christin Appelqvist ser stora möjligheter för näringslivet i Västsverige att utvecklas och profileras med hjälp av Scary Seafood. – Fler företag inom ekoturism och rest - aurang kan erbjuda nya smak- och natur - upplevelser vilket ger anledning att resa till Västsverige. I förlängningen kan Scary Seafood bidra till en mer hållbar livsmedelskonsumtion och ett förändrat förhållningssätt till marin mat. Rapporten Scary Seafood – den nya maten från havet är skriven av Christin Appelqvist och Susanne Lindegarth, verksamma vid Tjärnö marina laboratorium, Göteborgs universitet. Scary Seafood-projektet startade 2018 och syftar till att ta till vara nya marina resurser i våra kustvatten som livsmedel. Projektet har initierats och genomförts i Maritima klustret i Västsveriges regi, med huvudsaklig finansiering från Leader Bohus - kust och Gränsbygd/Europeiska havs- och fiskerifonden, Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Tillväxt Norra Bohuslän. I havets skafferi finns mer än bara fisk. På bilden ses ätbara sjöborrar, knivmusslor, islandsmusslor, venusmusslor, hästmusslor, valthornssnäcka och trollkrabba. Framtidens AI-system har människan i centrum Ett nytt nätverk som förenar AI med samhällsvetenskap och humaniora har bildats vid Örebro universitet. – Artificiell intelligens kan hjälpa oss att skapa en bättre värld, men vi måste bli bättre på att designa AI med människan och hållbarhet i centrum, säger Luis de Miranda, en av forskarna bak - om det nybildade nätverket. Utgångspunkten för nätverket CREA som Luis de Miranda har startat tillsammans med Alessandro Saffiotti, professor i datavetenskap, är relationen mellan människan och AI-system. Nätverket samlar forskare från flera discipliner och målet är att bredda sättet vi ser på AI, som redan i dag påverkar alla delar av vårt samhälle. – Forskare på teknikområdet behöver bli bättre på att kliva ur teknologibubblan och inkludera andra discipliners perspektiv. Det är nödvändigt för vi måste vara medvetna om konsekvenserna av ny teknik som vi utvecklar, säger Alessandro Saffiotti. Hittills har gruppen träffats under två workshops för att diskutera framtida tvärvetenskapliga projekt och modell för dessa. Begreppet ”anticipation” har valts till gemensam nämnare då det används både inom datavetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Förenklat innebär anticipation att vi människor hela tiden förutser vad som ska hända. Vi planerar, har förväntningar, förutsätter och önskar. AI-forskningen handlar också om just det – att ta fram teknik som kan förutse, känna av och planera sina handlingar. – Det är ett nyckelbegrepp som rör både mänsklig förväntan och prediktiva AI-system. Det möjliggör en korsbefruktning av idéer och samarbeten över disciplingränser. På sikt vill vi utveckla ett mått för hur väl ett AI-system passar ihop med människan, säger Luis de Miranda, forskare i filosofi. Luis de Miranda. 36 Marknad Seminarier och konferens Gruppen, som än så länge består av ett tiotal forskare vid Örebro universitet, har nyligen fått medel från Veten - skaps rådet för att ordna en internationell konferens på temat människa möter artificiell intelligens – ”Anticipation and Anticipatory Systems: Humans Meet Artificial Intelligence”. Konferensen hålls i Örebro i juni och bland föreläsare finns forskare från en rad olika ämnesområden; robotik, artificiell intelligens, psykologi, neurovetenskap och samhällsvetenskap. – Jag hoppas att konferensen blir ett startskott för ett internationellt forskningsnätverk som ska studera förhållanden mellan människa och AI med anticipation som utgångspunkt, säger Luis de Miranda. – Att uppnå ett konstruktivt tvärvetenskapligt utbyte är inte lätt. Men med gemensamma diskussioner, och i framtiden även gemensamt arbete, kommer vi att kunna ställa nya vetenskapliga frågor som vi inte ens kan formulera i dag, säger Alessandro Saffiotti. CREA-nätverket har även fått medel från Riksbankens Jubileumsfond för att under våren ordna en seminarieserie på samma tema. Med start i mars kommer flera världsledande forskare inom fältet anticipation att hålla månatliga seminarier i Örebro – också öppna för allmänheten. – Detta kommer att stärka forskningen inom gruppen och förhoppningsvis leda till nya samarbeten med forskare från andra länder. Vi hoppas också att seminarieserien ska introducera vår forskning till en bredare publik, säger Luis de Miranda. Foto Jasenka Dobric Foto Christin Appelqvist