Sten 4/2015 Innehåll
Sten 4/2015 Ordföranden har ordet – Sjövikstorget
en värdig vinare!
Sten 4/2015 Kort & gott – notiser och nyheter
Sten 4/2015 Stebrottet – Oxåker
Sten 4/2015 Intervju – Ebba Matz
Sten 4/2015 Projekt – Malmö Live
Sten 4/2015 Projekt – Älvsjö torg
Sten 4/2015 Forskning – Limmade fasader
Sten 4/2015 Projekt – Stora torget Barkarbystaden
Sten 4/2015 Porträttet – Elisabeth Rosenquist Said
ac
Sten 4/2015 Projekt – Cirkus
Sten 4/2015 Projekt – S:t Nicolai
Sten 4/2015 Stenprisvinnaren – Sjövikstorget
STENPRISVINNAREN SJÖVIKSTORGET med mönstereffekt
av mörkt och ljust, sten, stål och betongsten i tillfarterna. – På de ädla ytorna där vi ska känna oss omhändertagna har vi använt bättre material. A vvattningsrännor av rostigt stål upprepas som dekoration i bårder. Band av mörkt engelskt tegel från Breckenridge möter ytor av kinesisk granit. – Jag gillar att använda svensk sten och det här är första gången jag har använt den här graniten. Egentligen ville Thorbjörn ha skiffer, men av olika skäl kunde inte så tjock sten som behövdes levereras från Norge. I sista sekund var man tvungna att hitta något annat, och på grund av leveranstider och kostnader valdes kinesisk granit. – Granit har oftast en enorm precision, men jag tycker att stenens motstånd ibland ska synas och kännas. Sten är inte marsipan. Det är fint att som i den råkilade stapelmuren här se kilmärken som berättar om slitet med att få loss blocken ur berget. En imponerande mur av robusta block brer ut sig längst upp på torget, det är som om den legat här i alla tider, ett samtida fornminne där tre olika stensorter ger variation och liv i muren: Hallandsgnejs, Grå Bohus och Brastad Röd Bohus. Torget vänder sig mot vattnet som om stenen längtade dit. I tävlingen om platsen tog tävlingsområdet slut vid kajkanten. Men Thorbjörn som hade sett vad som var viktigt här - utsikten - tog en chans. – Vi drog liksom ut två ben, en pir och ett trädäck med trappor. Med de bägge kommer man så långt ut att platsen vänder sig mot söder igen. Piren och trädäcken är nu torgets hängställen, mötesplatser, badplatser och fiskebryggor. Innanför själva kajpromenaden ligger en 40 meter bred damm med skifferplattor, som en konstgjord bäck med Bjärlövsstenar att gå på och vattenflöde över norsk Pillarguriskiffer. Problem med grå utfällningar från bruket under skiffern var ett besvärligt misslyckande som förhoppningsvis snart ska åtgärdas. Torgets strikta linjer bryts också av tre bumlingar som tycks fallna som jättepotatisar från skyn. Det är konstverket En tidsmaskin på torget av Jan Svenungsson, där en sten har försetts med inhuggen text ur dagstidningen den 38 ”Jag tycker att stenens motstånd ibland ska synas och kännas. Sten är inte marsipan. Det är fint att som i den råkilade stapelmuren här se kilmärken som berättar om slitet med att få loss blocken ur berget.” dag då stenarna lades på plats. ”Britney har gjort slut med Adnan”, ”beslut om Bromma flygplats dröjer” och andra i ett grafiskt myller på stenytan. Bumlingarna, som hämtades i ett grustag norr om Uppsala, har blivit populära klätterplatser. Gräset är fläckvis bortnött av glada barnfötter, patina, tecken på trivsel. Thorbjörn talar om det yttre torget och det inre torget. Vi är nog lite panelhönor när det kommer till torg och vi håller gärna hus vid kanterna. Därför har träbänkarna gjorts långa och generösa för att ingen ska behöva känna att man tränger sig på. Det ska finnas plats för alla på Liljeholmens nya waterfront. D et har hänt mycket kring det offentliga rummet i staden under de senaste 25 åren. Thorbjörn funderar över torgens roll. – Under 1950-70-talen lämnade vi stadskärnorna. Torgen blev ett slags avstjälpningsplatser för samhällets olycksbarn. När jag började jobba var det mest uteliggare, hemlösa och missbru kare i parkerna och på torgen, som dominerades av parkeringsplatser. I dag ses staden främst som ett livsrum, en väv att arbeta och leva i. – Det går en våg tillbaka till staden, i ett slags megatrend där staden förvandlas från handels- till rekreationsplats. Det som lurar på andra sidan är nackdelarna med den höga exploateringsgraden. – Det är viktigt att man inte älskar ihjäl staden och sköljer ut barnen med badvattnet. Det pågår en stark urbanisering i hela världen. Stockholm är en av EU:s snabbast växande städer, med negativa effekter som absurda bostadspriser och nya slags brister i boendemiljön. – Det ska vara en tät stad, men det gäller att inte förlora de urbana grundvärdena, säger Thorbjörn Andersson, Sjövikstorgets pristagare, mitt i torgets vardagsliv och grundidé: en plats för människor att träffas på, en demokratisk konstruktion. n
Sten 4/2015 Projekt – Valby vandkulturhus
Sten 4/2015 Krönikan – Björn Schouenborg
Sten 4/2015 Småsten – Branschnyheter
Sten 4/2015 Småsten – Dodekalitten
Sten 4/2015 Ny sten – Biskopsgården diabas
Sten 4/2015 Fråga Kurt & Kai – Leta stensorter, st
ål i sten och skötsel av marmorgolv
Sten 4/2015 Marknaden – Branschannonser
Sten 4/2015 Medlemsregister