Göra allt möjligt 1
Göra allt möjligt Kulturrådets reflektioner Ökat
fokus på delaktighet i kultursamverkansmodellen Kulturrådet har reviderat prioriteringsgrunderna för kultursamverkansmodellen från och med 2021. Prioriteringsgrunder används framförallt som grund för att möta upp vissa regionala förstärkningar i kultursamverkansmodellen. De tas fram i samråd med regioner, Kulturrådets styrelse och Samverkansrådet. Målsättningen med Kulturrådets nu gällande prioriteringar är att bidra till att regionala kulturverksamheter ökar tillgängligheten till kultur och skapar förutsättningar för ökad kvalitet och förnyelse. Till grund för de prioriteringar som görs inom verksamhetsbidraget ligger följande strategiska områden: • utveckla den regionala kulturella infrastrukturen, etablera och stärka samverkansformer och interregionala samarbeten • ge utrymme till konst- och kulturområden med en svag regional struktur • insatser som leder till att fler invånare deltar i kulturlivet Prioriteringsgrunden om insatser som leder till att fler invånare deltar i kulturlivet tillkom vid revideringen 2021, och den ligger avsiktligen nära det kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Ambitionen är att precisera och operationalisera målet utifrån regionala utmaningar, behov och förutsättningar. Kulturrådets nya prioriteringsgrund aktualiserar det viktiga arbetet med att bredda deltagandet i kulturlivet – ett arbete som inte minst kan motiveras utifrån invånarnas nuvarande kulturvanor. Att skapa ökad tillgång till kultur i hela landet och nå nya grupper har länge varit centralt i kulturpolitiken. Samtidigt har kulturvanorna och deltagandet i kulturlivet inte förändrats nämnvärt över tid. Ett arbete för breddat deltagande har en naturlig utgångspunkt i tillgängliga kulturvaneundersökningar – även om kulturvanor i någon utsträckning kan tänkas förändras i och med corona. De kulturvaneundersökningar som Myndigheten för kulturanalys återkommande genomför i samarbete med SOM-institutet (den senaste fram till och med 2019) visar att det finns tydliga skillnader i invånarnas kulturvanor:2 I korthet är kvinnor mer kulturaktiva än män och storstadsbor nyttjar kulturutbudet mer än boende på landsbygden. Personer med hög utbildning ägnar sig åt kultur i större utsträckning än personer med låg utbildning, inte bara vad gäller besöksaktiviteter utan även eget skapande och utövande. Kultur engagerar alla åldrar och eget skapande är åldersöverskridande. Däremot ägnar sig äldre mer åt traditionella kulturaktiviteter såsom att läsa böcker eller gå på teater och utställningar, medan yngre i större utsträckning går på bio, besöker bibliotek och själva utövar kultur. Resultaten från kulturvaneundersökningarna visar också att fram till år 2019 har kulturvanorna kännetecknats av stabilitet snarare än förändring. I vilken utsträckning invånarna ägnar sig åt att gå på utställning, dansföreställning, läsa böcker samt att själva skapa och utöva kultur förändras inte nämnvärt över tid. Ett fåtal kulturaktiviteter minskar långsamt över tid, såsom att besöka bibliotek, gå på och spela teater, medan andra kulturaktiviteter ökar över tid, såsom att besöka museer, gå på bio eller konserter och lyssna på ljudböcker. Ett vidare perspektiv på frågor som rör delaktighet Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten genomfördes för att Kulturrådet ville öka kunskapen om hur regioner och verksamheter i 2 https://kulturanalys.se/wp-content/uploads/2020/12/Kulturvanor_2019_webb.pdf, hämtad 2021-01-20. 14/98