Göra allt möjligt 1
Göra allt möjligt Regionernas svar på enkäten Str
ategiska arbetssätt för brett deltagande När det gäller strategiska arbetssätt hänvisar samtliga regioner till sina kulturplaner och kulturplanerna framstår, inte helt oväntat, som en naturlig utgångspunkt för det strategiska arbetet med breddat deltagande. Utöver detta ger regionerna exempel på andra styr- och policydokument, exempelvis regionala handlingsplaner för vissa målgrupper, likabehandlingsplaner, ägardirektiv, överenskommelser, uppdragsbeskrivningar och andra typer av formaliserad samverkan – dock ofta med utgångspunkt i kulturplanerna. Många regioner hänvisar också till regionplaner och regionala utvecklingsplaner och strategier, där kulturplanerna i många fall ges ett större sammanhang tillsammans med de primära regionala ansvarsområdena, det vill säga sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. Den vanligaste prioriterade målgruppen i dag är barn och unga – en grupp som de flesta regioner upplever sig nå i hög utsträckning. Samtidigt beskrivs flera andra målgrupper som angelägna att nå i större utsträckning än i dag. Det går dock inte att urskilja något tydligt mönster när det gäller vilka målgrupper regionerna vill nå i större utsträckning utan regionerna har lite olika fokus. De flesta regioner har ett tydligt fokus på barn och unga, men det finns regioner som lyfter denna grupp som angelägen att nå i större utsträckning än i dag, tillsammans med till exempel unga vuxna respektive äldre. Andra regioner har mer fokus på personer med utländsk bakgrund, nationella minoriteter och personer med viss socioekonomisk bakgrund. Ytterligare grupper som beskrivs som angelägna att nå i större utsträckning är personer med funktionsnedsättning, invånare i glesbygd och landsbygd samt individer som inte är organiserade i exempelvis föreningslivet. En del regioner använder olika modeller för att nå prioriterade målgrupper och grupper som de ser som angelägna att nå i större utsträckning. Dessa modeller kan innefatta allt från återkommande verksamhetsdialoger och samverkan med kommuner och civilsamhälle till kultur i vård och omsorg. För barn och unga beskriver några regioner olika kulturgarantimodeller som ska garantera ett visst antal årliga kulturupplevelser för barn och unga, exempelvis för olika årskullar. Andra exempel på utvecklingsarbeten av strategisk karaktär för att öka deltagandet i kulturlivet är fokus- och referensgrupper, insatser för att underlätta transporter till och från kulturverksamheter, digitalisering för ökad digital delaktighet, utveckling av bidragssystemen, konferenser med inkluderingstema samt forskning. Sammanfattningsvis synliggör svarsmaterialet att regionerna har olika förutsättningar att nå ut, både utifrån verksamhetsstruktur och utifrån geografi. Många regioner lyfter kommunerna som centrala för att nå ut brett, samtidigt som flera regioner uttrycker en oro för kommunernas framtida ekonomi och möjligheter att stå som mottagare av den regionala kulturen genom skolverksamhet och övriga arrangörsledet. Kunskap om deltagande Det vanligaste sättet för regionerna att få kunskap om deltagande är genom formaliserade och kontinuerliga dialoger samt genom samtal med kulturverksamheterna, följt av olika varianter på kulturvaneundersökningar, publikundersökningar, enkäter, verksamhetsberättelser, årsredovisningar, bidragsuppföljning samt publikuppgifter. Man får även kunskap genom samtal med kommuner, med fria kulturlivet samt med övrigt föreningsliv och övriga civilsamhället. Ett par regioner ger exempel på forskning, 23/98