Göra allt möjligt 1
Göra allt möjligt samhällsgrupper ska få kännedom
om konstnärlig verksamhet och möjliga yrken. Västanå Teater ger ett annat perspektiv på möjligheten att nå breda publikgrupper: Det är naturligtvis vår önskan att nå breda publikgrupper. I dagsläget har vi dock i stort sett slutsålt på alla evenemang vi gör, och eftersom vi har en så slimmad organisation har vi inte möjlighet att lägga resurser på att så att säga byta ut de publikgrupper vi har mot en annan publik. (Västanå Teater) Ett annat utvecklingsområde som lyfts av några aktörer är geografiska perspektiv på tillgänglighet. Scenkonst Sörmland ser exempelvis behov av nya arbetssätt för att välja spelplatser i eller nära bostadsområden där människor sällan besöker traditionella arenor för att se en föreställning eller konsert. Stadra teater ser det som önskvärt med direktbussar till teatern för att underlätta för publik att ta del av kulturverksamheten på plats. Folkteatern Gävleborg beskriver att de arbetar nära arrangörsledet och Riksteatern Gävleborg för att ytterligare fördjupa arbetet med att nå en differentierad publik. Västmanlands teater framhåller värdet av lokal förankring: Vi tittar hela tiden på hur vi ska utveckla verksamheten, men att hitta nya publikgrupper tar mycket resurser. Vi har funnit att ett mer reaktivt arbetssätt fungerar bra. Vi arbetar mycket med förankring, har mycket dialog med platsen, och vi tror att det gör oss lyhörda för de strukturförändringar som vi ser i Västerås och Västmanland. 2019 har vi antagit nya inriktningsmål som slår fast att vi ska utarbeta en tydlig profil och metod för scenkonsten för barn och unga, som ska resultera i minst en föreställning per år. (Västmanlands Teater) Två verksamheter lyfter så kallad community-teater, däribland Teater Halland som har ett befintligt samarbete med särskolan och önskar utveckla den arbetsformen med andra målgrupper i regionen. Folkteatern Gävleborg skriver att de undersöker en roll som facilitator och hur teatern på bästa vis kan vara en plattform inte bara för sin egen verksamhet utan även andras initiativ. Två verksamheter lyfter behov av en bredare representation av erfarenheter på och bakom scenen. Länsteatern Örebro svarar nej på frågan om de ser ett utvecklingsbehov, men man ser däremot att det finns ”ett akut behov av att den nationella och regionala kulturpolitiken krokar arm med andra politikområden så att kulturpolitiken ska verka genomsyrande tvärsektoriellt i hela samhället.” Teater- och scenkonstkonsulenter Teaterkonsulenterna ser att det finns utvecklingsbehov, men påtalar också att utveckling sker kontinuerligt. Riksteatern Väst ser exempelvis ett behov av att stärka arrangörsledet, främst i socioekonomiskt svaga områden. Riksteatern Jämtland/Härjedalen uppger att det saknas medel att nå hela länet på ett likvärdigt sätt; föreningarna beskrivs ha liten ekonomi att arrangera professionell scenkonst utanför större orter. Riksteatern Kalmar Län uppfattar att det blivit allt svårare för skolkulturombuden att delta på utbudsdagar, skolkulturträffar och fortbildningsträffar. För att nå ombuden krävs en kunskapskampanj om vikten av kultur i skolan eller en uppsökande verksamhet på skolorna, menar man. Riksteatern Gävleborg uppger att de lokala teaterföreningarna ständigt arbetar med att hitta nya sätt att nå ut till flera men att det är svårt att dels rekrytera nya personer till styrelserna, dels hitta personer som har tid och lust och engagemang att arrangera scenkonst. Region Örebros teaterkonsulent beskriver ett pågående utvecklingsarbete för scenkonst på landsbygden: När det gäller scenkonst utanför tätort (landsbygd) har riktade insatser påbörjats genom att bygga ett länsövergripande nätverk med lokalhållare, ideella föreningar samt distrikten för att stärka och främja kulturella mötesplatser, tillgänglighet av professionell scenkonst och en levande landsbygd. Det behöver utvecklas med att höja medvetenheten och synliggöra behoven för vikten av en levande landsbygd, så kommuner, regionen och andra berörda 31/98