Göra allt möjligt 1
Göra allt möjligt övriga stadsdelsförvaltningar o
ch fackförvaltningar i staden för ett breddat deltagande med kostnadsfria aktiviteter under sommarlovet. Residensverksamhet I några svar beskrivs residensverksamhet. Kultur Gävleborg/dans beskriver exempelvis att man når publik utanför den vanliga arenan genom residens tillsammans med kommuner, samarbetet med Dansnät Sverige och andra professionella verksamheter, bland annat museer och konsthallar. Det kan till exempel vara residens i dans/musik eller dans/kulturarv. Dans i Öst beskriver att för deras dansresidens finns både breddat deltagande och inkludering med som kriterium för arrangemanget: I de residens för dans – som påbörjades 2017 i samarbete med olika parter både lokalt, regionalt och nationellt – finns både breddat deltagande och inkludering med som kriterium för arrangemanget. /…/ Dansprojekt Klockartorpet (även det inom Möten i Dansen) påbörjas nu med en temaworkshop i juni för att kunna göra en utlysning för att hitta en koreograf/dansgrupp som vill jobba med den unika platsen och de människor som bor där. Dans i Öst har även stöttat andras dansprojekt ekonomiskt under 2018. (Dans i Öst) Avdelningen för kulturutveckling/dans i Region Värmland beskriver sina arbetssätt med breddat deltagande med fokus på arbetsmöjligheter för utövare inom dans och teater: Dansresidens utanför Karlstad, olika inriktningar, olika målgrupper beroende på härbärgerande kommuns önskemål och behov. Detta ger våra regionala dansare arbetsmöjligheter i länet, ofta med en etablerad koreograf utifrån. Jobb och fortbildning samtidigt. Ibland är de interdisciplinära samarbeten som fortsätter efter residensets slut. Ett undermål är att få de fria dans- och teaterutövarna att samverka. Gärna konstnärligt. (Avdelningen för kulturutveckling/dans i Region Värmland) Utvecklingsbehov Svaren som uttryckligen handlar om dansområdet berör olika aspekter, varav ett urval lyfts här. Kultur Gävleborg/dans lyfter exempelvis vikten av att erbjuda mångfald och kvalitet samt värden som gör att publiken känner sig inkluderad oavsett vem man är och varifrån man kommer. De menar att arbetet för att nå en ny publik kräver att de ”anpassar sättet att kommunicera samtidigt som Kultur Gävleborg/dans aktivt driver på en utveckling med lojala ’ambassadörer’ för dansen”. Dans i Nord framhåller vikten av att hålla sig à jour med omvärlden och ständigt vara beredd på att revidera, se över och utvärdera arbetssätt. De har planer på att arbeta med virtual reality-film för att tillgängliggöra dansen mer, men betonar också vikten av mänskliga möten. Scenkonst Västernorrland lyfter värdet av scenkonst som ett demokrativerktyg och medel för inkludering. De påtalar att särskilt danskonsten och musiken med sin språklöshet kan fungera inkluderande. Scenkonst Sörmland resonerar bland annat kring att dansen kan behöva avmystifieras: För dansen behöver nog också själva konstformen avmystifieras/förklaras. Detta sker till exempel genom eget utövande, men också genom information och inbjudan live, människa till människa. Institutionen har i dag inte resurser i form av tid för ett sådant arbete. Den dansfrämjande verksamhetens community-dansprojekt lyckas väl med detta, då projekten kan riktas väldigt specifikt till en viss grupp personer. (Scenkonst Sörmland) Avdelningen för kulturutveckling/dans i Region Värmland lyfter utvecklingsområden av strukturell karaktär, exempelvis ett permanent danskompani, utvecklad residens- och mentorsprogram och ett regionalt subventions- eller arrangörsstöd, främst riktat till skolor för resor till evenemang. Regionteater Väst vill bland annat utöka verksamheten med ett nationellt uppdrag för dans av, med och för barn och unga. De hoppas också nå bredare genom digitala utvecklingsprojekt, exempelvis genom att göra ett spel av en föreställning. 39/98