Göra allt möjligt 1
Göra allt möjligt Vissa museer tar upp utmaningar
som rör geografisk tillgänglighet. Några påtalar till exempel att skolarbetet inte är likvärdigt, på grund av att skolors prioriteringar och förutsättningar varierar. Det förekommer också reflektioner kring att arbetet för att nå olika grupper ofta bedrivs i projektform och ofta är beroende av särskilda projektmedel, vilket medför att arbetet riskerar att ta slut vid projektets slut. Kalmar länsmuseum påtalar att de tack vare sin omfattande uppdrags- och projektverksamhet inom kulturarv och kulturmiljövård kan nå ut mer än om de bara skulle förlita sig på anslag. Nedan ges fler exempel på resonemang kring graden av nöjdhet: Museet vill göra mer. Ambitionen att nå ut mer i länet begränsas av resurssättningen, Östergötland är ett till ytan stort län. För att kunna nå de målgrupper som inte besöker museet så ofta behöver museet kartlägga vilka behov de har och vad museet kan ge dem som de saknar. Denna typ av kartläggning går att köpa men är då kostsam, att göra den själva har inte museet resurser eller kompetens till. Östergötlands museum har tillsammans med andra länsmuseer sökt medel från Kulturrådet för att gemensamt få genomföra en målgruppskartläggning. (Östergötlands länsmuseum) Ja, givet befintliga resurser är vi nöjda med hur vi når ut till regionens invånare. Det finns ett mycket stort intresse från såväl medlemmar som besökare i museets verksamhet både den samtidsinriktade, den arkeologiskt/historiska och den konstinriktade verksamheten. Vi har ett utvecklat samarbete med skolorna på Gotland som vi nu arbetar med mer systematiskt. Att nå fler elever på gymnasienivå är prioriterat. (Gotlands museum och berörda kulturkonsulenter) Vilket utrymme har museerna att påverka vilka som tar del av verksamheten? Ett antal verksamheter beskriver påverkansmöjligheterna som generellt sett goda utifrån befintliga resurser och uppdrag, och några uppfattar utrymmet som överlag begränsat. Övriga museiverksamheter gör ingen generell bedömning av i vilken utsträckning de kan påverka vilka som deltar i verksamheten utan resonerar kring arbetssätt och förutsättningar. Det beskrivs bland annat finnas vissa möjligheter att påverka deltagandet genom utformning av verksamhet för olika målgrupper, uppsökande verksamhet, samarbeten, kontakter, geografisk spridning och entréfria besök. Det förekommer reflektioner kring att det är resurskrävande att verka för att nå olika målgrupper. En verksamhet ser att de har stora möjligheter att påverka men uppfattar det ibland som besvärande med krav på att locka människor som inte visat intresse för kulturhistoria och museal verksamhet. Göteborgs Stads museer lyfter att kravet på egenfinansiering är högt och att resurserna för riktad marknadsföring, nätverkande och relationsbyggande är små. De menar att val av utställningar måste attrahera en bred publik som kan och vill betala entréavgift: ”All publik verksamhet finansieras via intäkter. Den realiteten begränsar starkt möjligheterna att fullt ut påverka vilka som tar del av verksamheten.” Nedan ges fler exempel på resonemang kring påverkansutrymme: Västerbottens museum anser sig ha relativt stor påverkansmöjlighet att nå besökare och publik. Det är främst genom samarbeten, uppsökande verksamhet och kontakter som museet arbetar med att introducera nya grupper. Där har annonsering, press och sociala medier mindre inflytande då budskapet i de plattformarna främst tas emot av de som redan är förtrogna med museet, eller tidigare har besökt museet. Att nå nya grupper genom betald annonsplats anses orealistiskt. (Västerbottens museum) Vi upplever det som att vi har ett litet utrymme att påverka vem som tar del av utbudet med nuvarande resurser. Vi försöker nå olika grupper genom till exempel en utställning eller en aktivitet och så vidare. Men vi har inte resurser att göra allt för alla hela tiden. Om vi vill nå nya grupper och behålla dem så krävs stora resurser, inte minst personal. Och det är ett 57/98