Göra allt möjligt 1
Göra allt möjligt Sammanfattning och reflektioner
Sammanfattning Den här rapporten presenterar en undersökning av hur regioner och verksamheter som får stöd genom kultursamverkansmodellen arbetar med frågor som rör breddat deltagande i kulturlivet. Rapporten har ett kunskapshöjande syfte och vänder sig primärt till landets regioner, verksamheter i kultursamverkansmodellen samt Samverkansrådets1 parter och Kulturdepartementet. Undersökningen bygger på en enkät som regioner och verksamheter besvarade våren 2019. Drygt 200 konst- och kulturverksamheter besvarade enkäten vars frågor finns som bilaga längst bak i rapporten. Verksamheterna är verksamma inom kultursamverkansmodellens sju utpekade kulturområden: professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete, biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild- och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt främjande av hemslöjd. Sedan regionerna och verksamheterna besvarade enkäten har coronapandemin försatt kulturlivet i en allvarlig situation, vars långtgående konsekvenser vi bara kan sia om. Vi tror dock att många av de arbetssätt som beskrivs i rapporten inte har något bäst föredatum. Samtidigt har vi kunnat se att pandemin tvingat fram nya, inte minst digitala, arbetssätt. Kulturverksamheternas arbetssätt för breddat deltagande I den här kulturområdesövergripande sammanfattningen presenteras några framträdande teman i konst- och kulturverksamheternas enkätsvar sett till arbetssätt, utvecklingsbehov och utmaningar. Avsnittet belyser ett urval aspekter på breddat deltagande. Sammanfattningar per område återfinns i anslutning till varje kulturområdesavsnitt. Inledningsvis bör den stora förekomsten av variationer understrykas – inte bara mellan kulturområdena utan också mellan regioner och verksamheter sett till uppdrag, storlek, organisering och infrastruktur. Ett illustrativt exempel är att medan en hemslöjdsfrämjande verksamhet kan ha en person anställd kan scenkonstinstitutioner ha över hundra anställda och arbeta på flera scener. Utöver resurser är producerande respektive främjande arbetssätt en användbar skärning för att illustrera variationer. Vissa verksamheter arbetar både producerande och främjande, medan andra främst arbetar främjande. Inom den främjande verksamheten kan en sortering göras mellan operativa respektive strategiska arbetssätt. En annan skärning är avstånd till invånarna. Här bör den regionala biblioteksverksamheten nämnas särskilt, eftersom den primärt arbetar indirekt gentemot invånarna genom sin stöttande verksamhet för och med folkbibliotek och andra aktörer. Barn och unga är den vanligaste målgruppen Det är vanligt att verksamheterna har prioriterade målgrupper i sina uppdrag och den i särklass vanligaste målgruppen är barn och unga, vilken också lyfts särskilt i de nationella kulturpolitiska målen. Vissa verksamheter arbetar indirekt gentemot invånarna, 1 Inom ramen för kultursamverkansmodellen finns ett samverkansråd inrättat vid Kulturrådet. Rådet samordnar de statliga perspektiven och värnar de nationella kulturpolitiska målen inom modellen. Rådet består av: Kulturrådet (ordförande), Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, Länsstyrelserna (genom Länsstyrelsen i Hallands län), Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska filminstitutet. 9/98