Göra allt möjligt 1
Göra allt möjligt beskriver utrymmet som litet. Ö
vriga gör ingen generell bedömning utan resonerar kring arbetssätt och förutsättningar. Det beskrivs bland annat att det finns möjlighet att påverka deltagandet genom geografisk spridning på aktiviteter, etablerade nätverk och arenor i kommunerna, samarbeten, riktad verksamhet, låga kostnader på evenemang och handledarutbildning. Hemslöjdskonsulenterna i Region Jämtland Härjedalen uppfattar att de till stor del kan påverka vilka som nås beroende på hur höga eller låga trösklar till skapande slöjdverksamhet som sätts. Det ges också exempel på sådant som kan uppfattas som begränsande, till exempel en minskad efterfrågan på fysiska möten till följd av digitalisering, kommuners begränsade resurser samt svårigheterna att arbeta riktat mot nya grupper och samtidigt upprätthålla verksamhet för etablerade. Den hemslöjdsfrämjande verksamheten vid Upplandsmuseet beskriver det enligt följande: Att hitta nya målgrupper och etablera en stadigvarande verksamhet tar lång tid och kräver mer resurser än vad vi har nu för tillfället. En strategi vi försöker använda oss av nu är att ingå samarbete med befintliga etablerade organisationer. Vår slöjdhandledarutbildning är också ett strategiskt viktigt sätt att nå ut till nya grupper. (Upplandsmuseet, hemslöjdsfrämjande verksamhet) Övriga reflektioner kring breddat deltagande Några hemslöjdsverksamheter resonerar om möjligheten att uppnå bestående resultat. Slöjd i Blekinge lyfter vikten av att bygga relationer för att göra bra verksamhet men att det kan vara sårbart när det är personbundet. Östergötlands Läns Hemslöjdsförening framhåller vikten av långsiktighet och menar att den så kallade ”aspektslöjden” försvårar det. Hemslöjdskonsulenterna i Region Jämtland Härjedalen beskriver att slöjdintresserade i dag hittar stimulans via internet och genom att träffa andra. Konsulenterna beskrivs kunna skapa fysiska mötesplatser för att starta verksamheten men det saknas resurser för att upprätthålla kontinuitet. Deras samarbete med civilsamhället och ”kulturarvarna” beskrivs som centralt eftersom det är dessa aktörer som kan fortsätta driva lokala aktiviteter. Även Sörmlands Museum framhåller vikten av samarbeten för att nå ut brett och långsiktigt. Genom att arbeta projektinriktat går det att få till mer riktade satsningar. Det svåra beskrivs vara att behålla samarbetskontakter och kontinuitet när projekten är avslutade. Hemslöjden i Kronobergs län lyfter också utmaningen i att uppnå bestående resultat. Genom projekt i samarbete med andra kan de kortsiktigt genomföra aktiviteter för barn, men för att säkerställa alla barns möjlighet att ta del av verksamheten ser de behov av en pedagog som kontinuerligt kan uppfylla efterfrågan. Kultur i Halland resonerar kring för- och nackdelar med en verksamhet som förutsätter samarbete: Då området saknar egna plattformar och visningsarenor samarbetar vi ständigt med andra regionala, kommunala, föreningsbaserade och privata aktörer. Fördelen är att vi kan gå in med riktade insatser. Nackdelen är att vi måste förhålla oss till samarbetspartens agenda/inriktningar. Vi har ofta mindre medel = muskler än de vi samarbeta med/fogar oss efter och kan ofta inte tillräkna oss statistik. (Kultur i Halland) Dalarnas Hemslöjdsförbund beskriver samverkan med mer resursstarka aktörer som en framgångsfaktor: Som ett litet kulturområde kan man ofta känna sig splittrad när man ska täcka in lika många mål och nå lika många målgrupper som de med mer resurser. En framgångsmöjlighet är att samverka med de som har större resurser. Slöjden i sig saknar ett stödsystem. Det finns 94/98