VERKO 1
VO 4/17 LEGOARBETEN - LEDIG KAPACITET onsskador o
ch vita händer – Det kan vara att vissa verktyg vibrerar mer än andra. Det kan också vara så att det blivit mer press i yrkeslivet, det vill säga att arbetarna jobbar hårdare och längre dagar. Sedan några år tillbaka fi nns ju också en lagstiftning som säger att man ska göra hälsokontroller om man jobbar med vibrerande verktyg. Kanske fl er har blivit mer uppmärksamma på frågan och bättre på att söka vård, säger han. Forskningsprojekt pågår Eftersom problemen verkar klättra ner i åldrarna har Arbets-och miljömedicin inlett ett forskningsprojekt. Målet är att ta reda på hur vibrationskador kan förebyggas. – Vi tar blodprov på personer som jobbar med vibrerande verktyg. Därefter tittar vi efter markörer på om de fått kärlskador av vibrationerna. Vårt hopp är att i ett tidigt stadium kunna upptäcka om individer fått vibrationsskador och då vidta åtgärder, säger Pål Graff . ”Behövs bättre verktyg” Projektet drog igång våren 2016 och blir klart under året. Då kommer forskarna förhoppningsvis kunna se vilka som löper stor risk att få vita fi ngrar. Vad tror du är lösningen på problemet? – Den bästa lösningen är att det tillverkas bättre verktyg i industrin som inte vibrerar lika mycket, svarar Pål Graff . Enligt Charlotte Wåhlin i Linköping måste det här lösas på på fl era plan. – Det är ett komplext system. Människa, teknik och organisation måste fungera tillsammans, säger hon. Arbetsmiljöverkets poängmetod för uppskattning av daglig vibrationsexponering för hand- och armvibrationer Använd tabellen här till vänster för att kolla om dina verktyg. överskrider insats- respektive gränsvärde för daglig vibrationsexponering. Vad man behöver veta är maskinens accelerationsvärde och den tid den används per dag. Användning av tabellen 1. Gå in med maskinens eller utrustningens accelerationsvärde (eller det närmaste värdet) på den vertikala skalan på tabellens vänstra sida. 2. Gå in med exponeringstiden (eller det närmaste värdet) på skalan i tabellens underkant. 3. Hitta poängen i tabellen i skärningspunkten mellan acceleration och exponeringstid. Exempel: En acceleration på 5 m/s och en daglig exponeringstid på 3 timmar motsvarar 150 poäng. 4. Jämför med poängen för insats- respektive gränsvärde (100 respektive 400 poäng). Färgen på rutorna i tabellen beskriver om exponeringen överskrider insats- eller gränsvärdet. På grund av att accelerationsvärdena alltid har en viss osäkerhet har även värden för vilka det fi nns risk att insats- eller gränsvärdet överskrids färgmarke rats. Över gränsvärdet Risk fi nns att gränsvärdet överskrids Över insatsvärdet Risk fi nns att insatsvärdet överskrids Under insatsvärdet 5. Om man arbetar med fl era olika maskiner per dag upprepas steg 1-3 för varje maskin. Poängen adderas sedan och jämförs med insatsvärde (100) och gränsvärde (400). Arbetsmiljöverkets poängmetod för uppskattning av daglig vibrationsexponering för hand- och armvibrationer Läs mer/ladda ner: https://www.av.se/globalassets/fi ler/halsa-och-sakerhet/vibrationer-uppskattning-vibrationsexponering-hand-och-arm-poangmetoden.pdf 6. Genom att jämföra den totala poängen med värdena i kolumnen för 8 timmar och avläsa accelerationen på den vertikala skalan kan man få en uppfattning om vilken daglig vibration exponering detta motsvarar. Exempel: Arbete med tre olika maskiner under arbetsdagen ger en total exponering motsvarande 240 poäng. I kolumnen för 8 timmar är det närmaste värdet 256 poäng vilket ger accelerationsvärdet 4 m/s som då också är den dagliga vibrationsexponeringen. www.verko.se 33