STT 1
Onsdag 19 juni 2019 STT Har Ygeman gett upp om br
edband till alla i Västra Götaland? Nyligen talade digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) om målet att nå 95 procent av befolkningen senast 2020 som ”rökt”. Vi som arbetar hårt med att ansluta hushåll och företag runtom i landet, är nu oroade att ministern är beredd att tulla på de nationella bredbandsmålen och ge landsbygden sämre förutsättningar till utveckling. BREDBAND Enligt bredbandsstatistiken har 8 av 10 hushåll i länet tillgång till snabbt bredband via fiber, vilket ger intrycket att målet nästan är i hamn. Men bakom de där sista procenten gömmer sig de mest utmanande delarna av landsbygden med långa sträckor mellan fastigheterna. Hur kunde det bli så att det mål som länge kändes så nära plötsligt beskrivs som fjärran? Vi menar att det beror på att fiberutbyggnaden har saknat tillräcklig koordinering och offentlig styrning. Nu är vi oroliga för att det senaste årets inbromsning ska leda till att Ygeman väljer att justera ner bredbandsmålen, som säger att 95 procent av befolkningen ska ha 100 Mbit/s senast 2020 och att 98 procent av befolkningen ska ha 1 Gbit/s senast 2025. Vi är övertygade om att bredbandsmålen går att nå och efterfrågar därför: • Att regeringen avsätter ytterligare stöd till bredbandsutbyggnad. Enligt både branschbedömningar och statistik från Postoch telestyrelsen kommer det behövas 3–4 miljarder kronor per år för att nå de nationella målen till 2025. • Att offentliga aktörer och lokala byalag, med fokus på samhällsnytta, ges det stöd de behöver för att fortsätta bidra till utbyggnaden. Vi håller med Postoch telestyrelsen som i sitt förslag inför nästa bredbandsstöd vill se större inslag av offentlig styrning till vilka områden i Sverige pengarna hamnar. Men det får inte bli på bekostnad av att kommuner eller föreningar inte kan fortsätta bygga nät som gagnar hela samhället. Stödet måste utformas så att stadsnät och byanät kan ta del av kommande stödprogram på lika villkor. Slutligen vill vi poängtera att frågan om bredbandsutbyggnaden på lands31 bygden inte är en fråga som enbart berör de som bor utanför tätorter. Myndigheter, regioner och kommuner men även näringslivet är beroende av att kunna nå sina invånare och kunder för att lyckas med sin digitaliseringsomställning. Att säkerställa likvärdig tillgång till en snabb och framtidssäker uppkoppling är därför inte ett särintresse utan avgörande för Sveriges fortsatta digitalisering. Mikael Ek, vd på Svenska Stadsnätsföreningen Anna Johansson, projektledare Byanätsforum Tommy Nilsson, projektledare Byanätsforum ”Hur kunde ett mål som länge kändes så nära plötsligt beskrivas som fjärran?” Om Homo sapiens framtid Är den mänskliga kulturen på väg att utplåna sig själv? Det frågar sig insändarskribenten Bo Lundberg. NATUR Den afrikanska elefantens existens är osäker. Av biosfärens 5 miljoner arter är enligt forskarna 1 miljon på väg att försvinna. När mammuten dog ut var orsaken sannolikt att artens livsbetingelser förändrades. Forskningen är entydig: Jordens temperatur ökar och det är människans aktiviteter som ligger bakom uppvärmningen. En kraftig minskning av den biologiska mångfalden anses vara lika allvarlig som förändringen av klimatet. Att biosfären, allt liv som omger planeten, bevaras är helt avgörande för vår mänskliga existens, för rent vatten, levande hav, för de marina resurserna och ekosystemens uthålliga produktionsförmåga. Den pågående utarmningen av den biologiska mångfalden är till stor del orsakad av det ekonomiska system som konstruerats av Homo sapiens. (Homo sapiens av latinets Homo människa + sapiens den kloka, förståndiga). Historien ger exempel på hur kulturer försvunnit när invånarna ödelagt sina naturgivna förutsättningar – Påskön, Inkakulturen, Mesopotamien, delar av Kina. Är den mänskliga kulturen på väg att utplåna sig själv? Den nuvarande globala samhällsordningen bygger på en ständig ökning av den ekonomisk materiella tillväxten. Denna ekonomiska ordning gör slut på planetens icke förnybara resurser, på mineraler och fossila bränslen samtidigt som den gör att avfallet växer och avfallsproblemen ökar. Frågan är hur vi kan skapa den ekonomiska samhällsordning som ökar vår och våra efterkommandes FOTO: CHRISTER HANSSON livskvalitet och som verkar för en tryggad framtid? Vi har den kunskap och de resurser som behövs för att uppnå de globala hållbarhetsmålen. När freongas från kyl- och frysanläggningar skapade ett hål i det för biosfären skyddande ozonlagret ledde det till en världsomfattande utfasning av freonet. Såret är nu på väg att läka. En anpassning till de naturgivna förutsättningar som utgör Homo sapiens livsvillkor är möjlig – och det brådskar. Bo Lundberg Skriv en insändare – DIN RÖST ÄR VIKTIG! Du har möjlighet att skriva under signatur men bifoga alltid namn, adress och telefonnummer. Texten får vara högst 2 500 tecken inklusive mellanslag. Vi förbehåller oss rätten att korta ner eller helt avstå från publicering. Manus returneras ej. Mejla din insändare till: insandare@stthuset.com