Advokaten 1
Reportage Brottmålsprocessen kan Vilka behov finn
s av att reformera brottmålsprocessen? Det diskuterade Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, Svea hovrätts president Fredrik Wersäll och riksåklagare Anders Perklev vid en debatt i Stockholm den 10 februari på Svensk juriststämma. TEXT OCH FOTO: MAGNUS ANDERSSON F redrik Wersäll menade att vi i grunden har en bra rättegångsordning. Redan i dag finns rätt stora möjligheter att anpassa processen efter målens komplexitet inom ramen för gällande ordning. Men Wersäll såg ändå utvecklingsmöjligheter. – Vi måste finna vägar för att minska brottmålens omfång, så att vi inte får så långa handläggningstider, sa han. Ett skäl är att det kan göra det möjligt att uppnå kortare häktningstider och mindre omfattning av restriktioner för häktade. De stora målen leder till enorma påfrestningar inte bara på de professionella aktörerna, utan inte minst för de tilltalade. Anders Perklev menade att det är viktigt att rättegångsordningen är effektiv och rättssäker men också skapar en rimlig arbetsmiljö för rättens aktörer samt att processen är begriplig för målsägande, tilltalade och vittnen. Anne Ramberg betonade att Advokatsamfundet, Riksåklagaren och Svea hovrätt har ett nära samarbete om processfrågorna. Hon instämde i att mycket kan avgöras inom ramen för nuvarande processordning. ”10 procent av tingsrättsdomarna överklagas. Av dem ändras 47 procent. Det talar för sig självt. Tills situationen är annorlunda är det otänkbart med generellt prövningstillstånd i brottmål.” Anne Ramberg Fredrik Wersäll konstaterade att domarrollen har förändrats sedan rättegångsbalken kom till. Domaren har trätt tillbaka i takt med att advokater och åklagare har blivit alltmer professionella. Men sedan en tid pågår ett utvecklingsarbete kring domarens roll, som har lett fram till rapporten En skräddarsydd rättegång. Rapporten förespråkar att domaren tydligt ska ta befälet – i rättssalen och under beredningsarbetet. Men det innebär inte att domaren ska ansvara för utredningen. – Svagheter i utredningen ska gå ut över åklagaren, betonade Fredrik Wersäll. Anders Perklev menade att det är nödvändigt att renodla processen: att reda ut vad som är tvistigt och vad som behöver bevisas, och att därefter låsa processen. – Jag tror att det krävs lagstiftning för att åstadkomma det, sa han. En grundtanke i Straffprocessutredningens betänkande (SOU 2013:17) från 2013 är att ge parterna ökat ansvar i processen, och att göra brottmålsprocessen mer lik tvistemålsprocessen. Anders Perklev tyckte också att brottmålsprocessen måste närma sig tvistemålsprocessen, och pekade det märkliga i att rättegångsbalken har en tydlig ordning för tvistemål med tre domare i tingsrätten och med förberedelse, medan brottmålen har en domare och inga förberedelsesammanträden. Anne Ramberg förklarade att hon inte är så entusiastisk till att marginalisera domarrollen som Straffprocessutredningen föreslår. Fredrik Wersäll förespråkade att åklagaren bör ange ett påföljdsyrkande som är bindande uppåt för domstolen. – När man avslutar huvudförhandlingen ska den tilltalade i princip veta vilket maximalt straff han eller hon riskerar, sa Wersäll. Anders Perklev stödde idén. Men Anne Ramberg såg faror med förslaget: –Det finns en påtaglig risk för att åklagaren yrkar en sträng påföljd, sa hon. fredrik wersäll menade också att lagstiftaren borde fundera på begränsningar i åklagarens rätt att komplettera utredningen och ändra talan efter det att stämning har väckts. – Det är ett gissel i de stora målen att förundersökningen fortsätter inte bara under tingsrättsförhandlingen utan också under hovrättsförhandTerrorhot – åsikterna om omfattning och Terrorhot var ämnet för en paneldebatt med tunga deltagare i Stockholm den 10 februari. Professor Robert Egnell, Försvarshögskolan, rikspolischef Dan Eliasson, riksåklagare Anders Perklev, Säpochefen Anders Thornberg, inrikesminister Anders Ygeman och Advokat18 samfundets generalsekreterare Anne Ramberg diskuterade under ledning av Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski. Säpochefen Anders Thornberg konstaterade att terrorhoten mot Sverige just nu kommer dels från våldsbejakande islamister, dels från främlingsfientliga krafter. Professor Robert Egnell menade att terrorhotet handlar om den subjektiva upplevelsen av hoten, hur vi reagerar på dem och vilka politiska och juridiska insatser vi gör för att hantera den upplevelsen. – Terroristerna kan aldrig besegra Sverige. Det som kan hända är att de sätter sådan skräck i det svenska samhället att vi gör saker med oss själva som störtar den svenska samhällsordningen och rättssystemet. Så det är vi som är det största hotet, snarare än de objektiva händelser som terrorister kan stå för, sa Egnell. anne ramberg anslöt sig helhjärtat till Robert Egnells analys. Advokaten Nr 2 • 2016