Advokaten 1
Reportage göras effektivare lingen! Det hovrätten
till slut prövar är i stor utsträckning ett nytt mål, sa han. Anders Perklev menade att det är en riktig iakttagelse att det finns en risk för att processen blir ohanterlig om nytt material tillförs hela tiden. Fredrik Wersäll förklarade att han är för att vidga kravet på prövningstillstånd i brottmål till brott med upp till 6 månaders fängelse i straffskalan. Anders Perklev betonade att tyngdpunkten i processen ska ligga i tingsrätten och instämde i att prövningstillstånd borde införas i alla brottmål. Han kunde eventuellt tänka sig förstärkt domarbesättning i tingsrätten. Anne Ramberg motsatte sig att införa generellt prövningstillstånd i brottmål. – 10 procent av tingsrättsdomarna överklagas. Av dem ändras 47 procent. Det talar för sig självt. Tills situationen är annorlunda är det otänkbart med generellt prövningstillstånd i brottmål, sa Anne Ramberg. – Om tyngden i processen ska ligga i tingsrätten, måste tingsrätterna ha resurser till förfogande – och det har de inte, sa hon. Fredrik Wersäll påminde om att förslagen till ett nytt påföljdssystem i utredningen Nya påföljder (SOU 2012:34) skulle ge stora möjligheter till processuella förbättringar. Han konstaterade att omedelbarhets- och koncentrationsprinciperna var en revolution när nya rättegångsbalken kom 1948, men ifrågasatte om ny teknik innebär att tiden har sprungit förbi dem. – Vi har bra teknik för att ta upp förhör, och vi på hovrätten är förtjusta i EMR, ”En modernare rättegång”. Vi ser det som främmande att kalla personer på nytt till hovrätten, sa Fredrik Wersäll. Han funderade över om det borde övervägas att få ännu bättre bevisning genom att använda förhör upptagna under förundersökningen, i nära anslutning till händelsen, under rättssäkDet rådde relativt stor enighet mellan debattdeltagarna. Moderator var Lennart Johansson, lagman från Kristianstads tingsrätt. ra former med försvarare närvarande. Anders Perklev förespråkade också att man borde överväga att dokumentera muntlig bevisning före rättegången. Det skulle leda till kortare häktningstider och minskad användning av restriktioner, menade han. Men Anne Ramberg såg problem med att ta upp bevisning genom förhör under förundersökningen: – Försvararen måste kunna korsförhöra och måste kunna förhålla sig till vad andra hörda säger, sa Anne Ramberg. n åtgärder går isär – Rädslan är en farlig rådgivare. Rädslan uppstår genom att man skapar hotbilder, som leder till lagstiftningsåtgärder. Det leder till lagstiftning som inte bara riskerar att vara ineffektiv utan som framför allt inte är proportionerlig. Det är inte rädslan som ska styra de åtgärder vi ska vidta, sa Anne Ramberg. Advokaten Nr 2 • 2016 Anne Ramberg påminde om att den nya svenska lagstiftningen mot terrorism efter terrordåden i USA den 11 september hade brister, och jämförde med de aktuella lagförslagen: – Så är det nu också. Regeringens lagförslag har fått kritik från många håll, bland annat från Lagrådet. Men varken den förra eller den nuvarande regeringen anser att det är viktigt. Det är allvarligt! riksåklagare anders perklev tyckte att det utifrån världshändelserna är bra att man ser över lagstiftningen i Sverige. Men han höll med om att lagarna inte ska stiftas i en fruktans anda. Anne Ramberg förklarade att hon ogillade retoriken när man kopplar ihop ökade flyktingströmmar med en terror - hotbild. Hon påminde om att många av förövarna i de utförda terrorattackerna inte har varit flyktingar utan europeiska medborgare, födda i Europa. MA 19 »