Advokaten 1
Fokus Förhörsteknik Finns det däremot dokument so
m visar vad som har hänt kan ett glömskt vittnes trovärdighet effektivt sänkas. – Vittnet kan säga att hon inte kommer ihåg att hon har haft kontakt med en viss person. Kan jag visa ett e-postmeddelande som visar att vittnet har korresponderat med någon som vittnet inte minde sig ha haft kontakt med är det ett enkelt sätt att sänka vittnets trovärdighet, säger Bo G H Nilsson. OLIKA SYN PÅ UPPLIVNINGSFÖRELÄGGANDE Ett instrument som kan användas av ombuden om de hamnar i en situation där vittnet i motförhöret säger ”jag kommer inte ihåg” är upplivningsföreläggande. Det går ut på att förhörspersonen får möjlighet att läsa på så mycket att han eller hon når kunskapsnivån vid tidpunkten för en viss händelse – det vill säga läsa papper, kontrakt, mejl och titta i dagböcker vilka möten man har varit med på. Claes Lundblad har själv goda erfarenheter av att använda sig av upplivningsföreläggande i samband med motförhör både i domstol och skiljeförfarande. Han skulle därför gärna se att metoden användes flitigare i såväl svenska domstolar som skiljenämnder. – Om en fråga till exempel gäller något som vederbörande har glömt, kanske därför att det ligger några år tillbaka i tiden, och jag vet att det finns skriftligt material kan jag be om upplivningsföreläggande. Därefter blir det svårare att säga att man inte minns, säger Claes Lundblad. Eric Bylander beskriver upplivningsförelägganden, som de senaste åren har blivit vanligare, som en klok sak som kan effektivisera förhören. – Man slipper får standardinvändningar som ”Det hände för så länge sedan att det kommer jag inte ihåg”. Upplivningsföreläggande är ett institut som gör att förhörspersonen inte kan slingra sig lika lätt, säger han och tillägger: – Kan förhörspersonen efter föreläggandet fortfarande inte svara på frågan kan advokaten i pläderingen säga att det är märkligt att personen säger sig inte minnas trots att hon har fått ett upplivningsföreläggande, vilket kan påverka trovärdigheten hos vittnet, säger Eric Bylander. Magnus Widebeck är däremot inte särskilt positivt inställd till upplivningsförlägganden som han kallar en död bokstav i lagboken. Han har aldrig varit med om att en part har efterfrågat ett föreläggande och har själv aldrig utfärdat något. Advokaten Nr 2 • 2016 – Du får aldrig ett vittne i ett motförhör att säga ”Jag minns inte”. Det är i praktiken detsamma som att säga att ”Jag har ingen aning om ifall det som jag sade i huvudförhöret stämmer”. Det är guld för den som håller motförhöret om vittnet säger sig inte minnas. Då kan trovärdighetsangreppet ta sin början, säger han. Per E Samuelson är kluven till företeelsen. – Det kan vara bra om vittnet får uppliva sina minnen genom att gå igenom handlingar eller läsa polisförhöret. Men kommer vittnet verkligen inte ihåg vad som hände kan ett upplivningsföreläggande också leda till att felaktiga utsagor i polisförhör cementeras, säger han. DET LJUGANDE VITTNET Det kan även hända att man som advokat misstänker att ett vittne som åberopas av motparten ljuger. Per E Samuelsons råd i ett sådant läge är att ställa många detaljerade frågor för att avslöja vittnet. – Vittnen som ljuger måste hitta på detaljer och producerar därför ofta motsägelsefulla svar, säger han. Magnus Widebeck tror inte att förhörspersoner vill ljuga i allmänhet. De vill däremot ofta inte göra den som har åberopat dem besviken. Det gör att de ibland säger mer under huvudförhöret än vad de har täckning för. Men det kartlägger en duktig advokat i motförhöret. – Om förhörspersonen blir överbevisad på en punkt i motförhöret kan det som var sant i huvudförhöret också framstå som mindre trovärdigt, säger Magnus Widebeck. SVÅRT MEN ROLIGT Motförhöret beskrivs av dem som vi har intervjuat som en mycket svårare uppgift än huvudförhöret – samtidigt som det upplevs som något av det roligaste som finns. – Att se reaktionen i rättssalen när hela rättegången vänder genom att man ställer rätt fråga till motpartens vittnen är jätteroligt. Det är som en atlantångare som plötsligt byter kurs. Det är juvelen i förhörskronan, säger Per E Samuelson. Även Johan Eriksson, som har arbetat med att hålla förhör sedan slutet av 1980-talet, beskriver processandet som extremt kul och spännande. – Man lär sig saker om människor och får en inblick i olika världar. Det finns en nerv i processen som gör att det inte finns något annat inom juridiken som intresserar mig, säger han. Efter motförhöret finns möjlighet för den som har åbe33 Magnus Widebeck. »