Advokaten 1
Fokus Förhörsteknik bli vanligare Claes Lundblad
nämner att det även om det finns en vittnesattest är vanligt att ett kort huvudförhör hålls med förhörspersonen, där kärnfrågorna i attesten kortfattat tas upp. I brottmål får vittnesattester i princip endast förekomma om vittnet har avlidit eller är för sjuk för att ta sig till huvudförhöret i rättssalen. Men kammaråklagare Malin Arentoft skulle gärna se att vittnesattester gick att använda även i brottmål när det gäller ostridiga uppgifter. – I dag måste åklagare ibland åberopa förhör med personer trots att det personerna säger inte ifrågasätts av försvaret. I ett sådant läge vore det smidigare och processekonomiskt mer effektivt att kunna åberopa en vittnesattest, säger hon. I brottmål fyller förundersökningsprotokollet ungefär samma funktion som vittnesattesten i tvistemål och skiljeförfaranden. Eric Bylander anser att förundersökningsprotokollet har fått en alltför stark ställning, att ombuden använder det som bevisning i väl hög utsträckning. – Berättelsen som ges under ett polisförhör, även om den är uppläst och godkänd, ger inte alltid en rättvisande bild. Den är inte alltid så nyansrik och insatt i sitt sammanhang som en berättelse under en huvudförhandling, säger han. För att minska vittnets trovärdighet jämförs ofta vittnets utsaga i huvudförhöret med vad han eller hon har berättat under polisförhöret. Hovrättslagmannen Katarina Påhlsson kallar det ett otyg att förundersökningen ofta läses upp i svenska brottmålsrättegångar. – Jag får intrycket att åklagare, försvarare och målsägandebiträden upplever polisförhöret som något slags facit. Det är det inte. Det man får fram i polisförhöret har sällan någon betydelse för vår slutliga bedömning av vittnesutsagan. Det är bara störande. Den berättelse som lämnas i rätten är den centrala, säger hon och tillägger att ansvaret ligger på rättens ordförande att endast tillåta uppläsning ur förundersökningen när förhörspersonen inte kan eller vill yttra sig eller uppgifterna verkligen avviker från det som har sagts hos polisen. I höstas kom Högsta domstolen med en dom, i det så kallade balkongmålet, som Katarina Påhlsson hoppas ska stävja läsandet ut förundersökningen. n ställs de av både advokater och åklagare. Och domarna vill ofta inte störa förhöret och ingriper därför inte. – Ledande frågor tillåts slentrianmässigt. Det är fel. Det finns omfattande svensk och internationell forskning som tydligt visar att ledande frågor producerar grovt felaktiga resultat. Ledande frågor är förbjudna i huvudförhör därför att de producerar felaktiga utsagor, säger advokat Per E Samuelson. Även advokat Bo G H Nilsson är kritisk till att ledande frågor förekommer i huvudförhör. – Det framstår som oprofessionellt att ställa ledande frågor, som att man måste lägga orden i munnen på vittAdvokaten Nr 2 • 2016 net för att få rätt svar. Ledande frågor under huvudförhöret förringar vad vittnet säger. Han anser däremot inte att ledande frågor om ostridiga förhållanden är något problem, utan att de sparar tid. – Frågan kan vara ledande till formen, men att den är ledande har ingen betydelse för det som saken gäller. Då ska man definitivt inte protestera, säger Bo G H Nilsson. Lagmannen Magnus Widebeck vill helst undvika att avbryta förhör. En ledande fråga ser han därför som ett misstag i arbetet. Men kommer det ytterligare en ledande fråga säger han åt frågeställaren att det är huvudförhör och att ledande frågor fortsättningsvis inte ska ställas. n Förhörsordningen i brottmål kritiseras – vänd! 45 »