Advokaten 1
Samfundet att vid behov medverka till att förhand
lingen i hovrätten flyttas fram i tiden för att minimera men för B. Q och Z har inte återkommit med anledning av detta erbjudande. A har en befogad anledning att utgå från att advokater och biträdande jurister som omfattas av Advokatsamfundets etiska regler och som vid den anlitade advokatens advokatbyrå (Advokatbyrån 1) arbetat i det aktuella ärendet samt därvid haft full faktiskt tillgång till bland annat för klientens räkning upprättade rättsutredningar, PM med processbedömningar och annat känsligt processmaterial, inte därefter är verksamma vid den advokatbyrå (Advokatbyrån 2) där av motparten anlitade advokater är verksamma. Denna princip torde vara avgörande för klienten vid dennes val av ombud (advokater) och därmed grundläggande för advokatens verksamhet. ADVOKATERNAS YTTRANDE Q och Z har i yttrande, som kom in till Advokatsamfundet den 29 september 2015, tillbakavisat anmärkningarna och anfört i huvudsak följande. Z har varit sjukskriven sedan den 18 maj 2015 och har sedan dess inte haft befattning med de aktuella målen. Z återkom delvis i tjänst den 14 september 2015. Samma dag meddelade hon såväl hovrätten som tingsrätten att hon frånträtt de aktuella uppdragen. Anmälan mot Z ska därför lämnas utan åtgärd. Den 13 maj 2015 inledde Advokatbyrån 2:s HR-avdelning en sedvanlig utvärderingsprocess beträffande C. C:s kontrakt med Advokatbyrån 1 var då (och fram till den 3 september 2015) okänt för Advokatbyrån 2. Den 5 juni 2015 fick C per e-post anställningsavtalet för påseende. Den 14 juni 2015 mottog C kontraktshandlingarna, som hon undertecknade och lämnade till Advokatbyrån 2 den 16 juni Advokaten Nr 2 • 2016 2015. C tillträdde sin tjänst som biträdande jurist hos Advokatbyrån 2 den 31 augusti 2015 med placering på byråns avdelning för privat M&A. Advokatbyrån 2 biträder B sedan oktober 2013 i ett flertal sammanhängande tvister mot A. I Skadeståndsmålet utfärdades stämning mot B och de ytterligare två svarandeparterna, X AB och Y AB, den 1 augusti 2014. X AB och Y AB företräds inte av Advokatbyrån 2. 1 april 2015 hölls muntlig förberedelse i målet. Vid förberedelsen förklarade A att man hade för avsikt att eventuellt justera sina yrkanden. I enlighet med tingsrättens tidplan inkom A den 12 juni 2015 med yttrande, i vilket yrkandena mot X AB återkallades. B var ursprungligen förelagt att bemöta detta yttrande senast den 11 september 2015, men har med anledning av jävsinvändningen begärt och beviljats anstånd till den 11 oktober 2015. Advokatbyrån 2:s biträde i de olika tvisterna har varit intensivt och omfattande. Sedan uppdraget accepterades och fram till den 3 september 2015 uppgår antalet arbetade timmar till knappt 850. Målen involverar delvis mycket komplicerade frågor. Jävsinvändningen och Advokatbyrån 2:s inställning Den 3 september 2015 kontaktades Q av W, som meddelade att Advokatbyrån 1 ansåg att Advokatbyrån 2 genom att anställa C ”smittats” av C:s intressekonflikt och därför var skyldigt att avträda uppdragen för B. Enligt Advokatbyrån 1 skulle C under sin tid vid byrån ha arbetat med uppdraget för A och i samband därmed ha beretts tillgång till de akter som omfattar samtliga processer mellan bolaget och B. Hon uppgavs därmed ha haft befattning med och fått förtrolig information om Advokatbyrån 1:s uppdrag. Med anledning av W:s påringning bekräftade C att hon under sin tid på Advokatbyrån 1 biträtt i uppdraget för A. Arbetet skulle ha utförts någon gång i inledningen av C:s anställning på Advokatbyrån 1 och bestått i att utreda en processuell fråga. I samband med utredningen skulle hon ha tagit del av doktrin och delar av en stämningsansökan. Arbetet skulle ha varit begränsat såväl i tid som i omfattning. Med hänsyn till C:s eventuella tystnadsplikt ställdes inte några mer detaljerade frågor, som t.ex. vilken processuell fråga utredningen gällde eller vilken stämningsansökan det varit fråga om. Advokatbyrån 2 uppfattade C:s besked så att hon inte haft någon initierad kunskap om uppdragen eller om de sakfrågor processerna gäller eller om A:s eventuella strategier. C:s befattning med uppdragen såg istället ut att ha gällt en isolerad fråga av generisk natur. Mot bakgrund av att tvisterna processuellt sett i vissa delar är komplicerade var informationen om att en rättsutredning behövt göras inte på något sätt förvånande och kunskapen gav alltså ingen särskild insikt i A:s förhållanden eller taktik. Advokatbyrån 2 utgick också ifrån att den stämningsansökan som C i delar tagit del av var någon av dem som getts in i tvisterna. Den var därmed redan känd för Advokatbyrån 2 och åtgärden medförde därför inte heller att någon särskild insikt i A:s förhållanden erhölls. Mot den bakgrunden meddelade Advokatbyrån 2 W att man inte ansåg att C erhållit någon förtrolig information. Eftersom anmälan förtydligat vari C:s befattning med uppdraget ska ha bestått har de sett sig fria att genom byråkollega som inte är involverad i uppdraget kontakta C, som för närvarande är arbetsbefriad, för att få hennes bekräftelse på att dessa uppgifter stämmer. I samband med att texten i det avsnitt i anmälan som heter ”Händelseförloppet” lästs upp för C, har hon i tillägg till vad hon uppgett tidigare enligt ovan uppgett följande: Hon var aldrig på något sätt insatt i målet. Utredningsuppgiften lämnades av V mer eller mindre i förbigående. Han nämnde endast att han arbetade med ett mål där fråga uppkommit om man kunde utforma yrkanden på ett visst sätt. V hade redan tittat på frågan men ville att C snabbt skulle dubbelkolla det han kommit fram till. C tog del av doktrin (en eller två böcker) och något rättsfall. Eftersom V:s instruktioner varit knapphändiga och uppgiften inte var helt klar för C tog hon fram stämningsansökan. I den läste hon bakgrundsbeskrivningen och, kanske, yrkandena. Att läsa mer än så motiverade inte arbetsuppgiften. Något annat underlag varken fick eller tog hon del av. Det krävdes inte heller för att utföra uppgiften. Inte heller att vara insatt i målet. Resultatet av utredningen dokumenterades inte i någon PM eller liknande. I och med att C inte funnit något särskilt vid sin genomgång av litteratur och praxis nämnde hon det för V vid ett tillfälle då han passerade hennes rum. Den tid C lade på uppgiften är den tid hon noterat, inte mer. Några ytterligare uppgifter med anknytning till uppdragen för A erhöll inte C under sin tid på Advokatbyrån 1. C har inte talat om frågeställningen med någon annan än V. De samtal hon och V hade inskränkte sig till de flyktiga kontakter de hade i samband med att hon tilldelades uppgiften och när hon avrapporterade resultatet av sin utredning. Hon har inte diskuterat uppdraget i övrigt med någon, inte heller med V. Hon har inte överhört några diskussioner som rört uppdraget. C:s rum låg för övrigt lite avskilt, i och för sig nära fikarummet, men diskussioner där har hon inte kunnat uppfatta på annat sätt än som 65 »