Advokaten 1
Nyheter Utredare föreslår straff för näthat En ra
d lagförslag där integriteten skyddas samtidigt som yttrandefriheten värnas föreslås i ett betänkande. – Det finns ett stort behov av att modernisera och skärpa lagstiftningen på det här området, sa justitie- och migrationsminister Morgan Johansson på den presskonferens då betänkandet presenterades. Johansson betonade att den nya tekniken inneburit en fantastisk utveckling på många områden men med den nya tekniken så kan förtal och ryktesspridning få mycket större konsekvenser än vad som var fallet före internets tid. Dessutom kan dagens teknik användas för att systematiskt kränka och bryta ner enskilda personer. – Det straffskydd som finns i dag behöver moderniseras. Bestämmelserna i brottsbalken kom till på 1960-talet före dureformen och när vi hade fasta telefoner. Samtidigt kan inte allt som är kränkande och obehagligt straffas. Man måste hitta en gräns, sa utredaren Gudrun Antemar. i betänkandet lämnas en rad lagförslag där yttrandefriheten värnas samtidigt som integriteten skyddas. Ett särskilt brott, olaga integritetsintrång, som kriminaliserar spridningen av integritetskänsliga bilder föreslås. Det kan gälla spridningen av hämndporr, nakenbilder, obduktionsbilder och andra kränkningar. Olaga hot ska kunna gälla även hot mot någons integritet, till exempel att hota med att sprida sexfilmer och nakenbilder. Bestämmelsen om ofredande ska tydligare än i Advokaten Nr 2 • 2016 Förstärkt skydd för brottsoffer Regeringen föreslår att reglerna som styr möjligheterna att skydda brottsoffer och andra utsatta personers identiteter i domstolarnas domar och beslut ska bli tydligare. Förslagen innebär att det blir tydligare vilka slags beslut som omfattas av huvudregeln att uppgifter som tas in i domstolsavgöranden blir offentliga. Vidare klargörs att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset när de avgör om en uppgift ska vara sekretessbelagd. Även om intresset av offentligUtredaren, lagmannen och tillika Storhildan Gudrun Antemar överlämnade betänkandet ”Integritet och straffskydd” den 3 februari till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. dag gälla ofredanden via internet. Vissa enstaka hatiska och mycket kränkande yttranden som ligger nära hot ska kunna straffas som ofredande. Förtalsbrottet förtydligas så att skyddet stärks mot att utpekas som brottsling och mot andra nedsättande uppgifter som skadar anseendet. Bedömningen av när ett förtalsbrott ska anses som grovt ska göras mer nyanserat genom att det ska beaktas vilka uppgifter som kan spridas via internet. Förolämpningsbrottet ska skydda människors självkänsla och värdighet. Straffansvaret för den som tillhandahåller en tjänst för att skicka in och ta del av andras bilder och meddelanden, exempelvis vissa sociala medier, utvidgas så att också meddelanden som uppenbart innebär olaga hot eller olaga integritetsintrång ska tas bort eller hindras från att spridas vidare. det är nödvändigt med utvidgat straffansvar för näthat, anser Anne Ramberg, som var expert i utredningen. – Utredningen har enligt min mening föreslagit nödvändiga, ändamålsenliga och väl balanserade förändringar för att tillgodose det uppenbara behov som föreligger när det gäller att skydda integriteten utanför det grundlagsskyddade området. Det är i huvudsak där behovet är som störst. I gränsdragningen mellan skyddet för yttrandefriheten och skyddet för integriteten och privatlivet ska man komma ihåg att integriteten är en nödvändig förutsättning för att kunna utöva sina grundlagsskyddade rättigheter som yttrandefrihet. Därför är det nödvändigt och ett samhällsintresse att värnet om integriteten stärks. Vidare har Sverige en skyldighet enligt artikel 8 i Europakonventionen att ge enskilda ett verkningsfullt skydd för privatlivet. Det gör vi enligt min mening inte i dag, säger Anne Ramberg. het anses väga tungt ska det i vissa fall vara möjligt att hemlighålla vissa skyddsvärda uppgifter i en dom eller ett beslut – till exempel identiteten på en målsägande i ett sexualbrottsmål. Genom förslagen tydliggör även regeringen att vissa slags uppgifter har ett särskilt stort offentlighetsintresse. Projekt för unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning startar. Projekt för ungas rättssäkerhet Brottsofferjouren i Luleå startar ett nationellt pilotprojekt för att öka rättssäkerheten för unga med ADHD, ADD eller Aspergers syndrom. Unga människor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är överrepresenterade både när det gäller att vara utsatta för brott och att begå brott. Deras rättssäkerhet kan förbättras om rättsväsendet har kunskap att anpassa sitt bemötande. Inom projektet ska rättsväsendet, pedagoger och unga med funktionsnedsättningar utforma en utbildningsmodell tillsammans med Brottsofferjouren och Riksförbundet Attention. 7 FOTO: TOM KNUTSON, ISTOCK