Vårdguiden Välkommen
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören: Kurt Lind
Vårdguiden Säsong för: feber hos barn
Vårdguiden Tema KOL
Vårdguiden "Jag tänker leva länge med min sjukdom"
Vårdguiden Fakta KOL
KOM IHÅG ATT VACCINERA DIG! En virusinfektion som
influensa kan bli allvarlig om du har KOL. Därför bör du vaccinera dig mot säsongsinfluensan varje år. Du bör också vacci nera dig mot pneumokocker för att minska risken för att få svår lung inflammation. KOL SLÅR HÅRDARE MOT KVINNOR KOL slår extra hårt mot kvinnor och dödligheten i denna grupp ökar. En förklaring är att andelen kvinnliga rökare sedan början av 1990-talet har varit större än andelen manliga. En annan förkla ring kan vara att tobaksrökning skadar kvinnors lungor mer än mäns. UNDERLÄTTA ANDNINGEN Känns det tungt att andas? Prova att andas ut med halvstängda läppar. För att få i dig tillräckligt med luft kan du behöva använda fler muskler än vanligt, till exempel musklerna vid skuldrorna. Då kan det vara skönt att stödja armarna på ett bord. En fysioterapeut eller sjukgymnast kan ge dig fler råd om andningsteknik och hur du effektivt får upp slem från luftvägarna. Rökstopp och behandling mot dagliga besvär Det finns mycket att vinna på att söka vård för KOL i tid. Sjukdomsutvecklingen går att stoppa och med rätt behandling kan besvären minska. N är du söker vård med symtom på KOL får du beskriva dina symtom och sedan göra en kroppsundersökning. Du får också andas in ett läkemedel som vidgar luftrören och därefter blåsa i en spirometer, en apparat som mäter hur lungorna fungerar. Ofta tas blodprov för att utesluta andra sjukdomar eller för att mäta halten av ett skyddande protein, alfa-1-antitrypsin. Om läkaren misstänker KOL görs en lungröntgen, främst för att utesluta andra lungsjukdomar. Ibland görs även skiktröntgen för att se hur lungornas delar har påverkats och EKG för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. – Sedan gör läkaren en samlad bedömning. Diagnosen KOL bygger på tre hörnstenar: symtom, långvarig exponering för skad liga ämnen som tobaksrök eller andra miljöfaktorer samt lungfunktionstest med spirometer, säger Kjell Larsson, professor i lungmedicin. Att få besked om en kronisk sjukdom som KOL kan vara svårt och omskakande. Den som behöver hjälp kan få samtalsstöd från kurator eller annan vårdpersonal. Den skada som redan har skett i lungorna vid KOL kan inte repareras, men sjukdomsutvecklingen går att stoppa. Det viktig aste rökare med KOL kan göra är att sluta röka. Rökstopp är det enda som kan bryta utvecklingen av sjukdomen. – Många slutar på egen hand, men vårdcentralerna kan ge hjälp och stöd till den som vill sluta. På många håll i landet finns särskilda mottagningar för rökavvänjning. Även läkemedel vid rökavvänjning kan vara en hjälp. (Läs mer här intill.) Olika typer av läkemedel kan minska de dag liga besvären. Luftrörsvidgande läkemedel tas genom inhalator. Vid viss typ av KOL kan du behöva andas in kortison. I för säm - ringsperioder kan du få kortvarig behand1177 vårdguiden 3 • 20 ling med kortison i tablettform. Det finns även andra läkemedel som kan förkorta och minska antalet försämringsperioder. Syrgas är en annan behandling som kan ges på sjukhus i perioder när du mår sämre, eller hemma om du har svår KOL med ständig syrebrist i blodet. På många vårdcentraler och sjukhus finns särskilda astma/KOL-mottagningar som utreder, behandlar och följer upp dig som har KOL. Där finns läkare, sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast, samt ofta tillgång till arbets terapeut, dietist och kurator. Du kan också bli erbjuden utbildning, till exempel i en KOLskola, där du får lära dig mer om din sjukdom och hur du ökar kontrollen över den. Det är viktigt att vara uppmärksam på dina besvär och tecken på försämringsperioder. Det finns mycket du själv kan göra för att må bättre med KOL. Fysisk aktivitet gör att du orkar mer och minskar känslan av andfåddhet. Vardagliga aktiviteter som promenader och att gå i trappor är ofta bra. En del klarar även att gå på gympa. – Rörelse är oerhört viktigt, men det gäller att veta på vilken nivå du kan träna. En fysioterapeut kan göra ett särskilt anpassat program. För den som har svår KOL kan träning vara att sätta sig och resa sig på en stol tio gånger, säger Kjell Larsson. En arbetsterapeut kan ge dig råd om hur du bäst hushållar med dina krafter och bedöma vilka hjälpmedel som underlättar din vardag. Energirik mat är viktigt för dig som har gått ner i vikt. Vid behov kan en dietist ge kostråd. Ibland är det svårare att andas om du äter mycket på samma gång. Ett tips är därför att äta fler mindre måltider än några få stora. Att lära sig mer om sin sjukdom ökar chansen att vara aktiv i sin behandling och att leva ett så bra liv som möjligt. 13
Vårdguiden Christopher fick KOL utan att ha rökt
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Blindtarmsinflammtion hos barn
Vårdguiden Släpp loss med rörlighetsträning
Vårdguiden Baksmälla efter sommaren?
Vårdguiden Maggan drack för mycket och för ofta
Vårdguiden Huvudvärk
Vårdguiden Covid-19: "Vi har kämpat och vi håller
ut"
Vårdguiden Aktuellt i vården