Advokaten 1
REPORTAGE » HÖGSTA DOMSTOLEN I DAG Stefan Lindsko
g inledde sin gärning vid Högsta domstolen först som justitieråd, sedan som ordförande på avdelning och därefter som ordförande för domstolen. När han började i domstolen hade han inte något utstakat mål, snarare idéer om vad han ville åstadkomma med prejudikatbildningen. Framför allt om hur budskapet skulle presenteras när man skapar prejudikat. Sedan hade han tur, anser han, tanken om att skapa ökad transparens, alltså att vara mer uppmärksam på hur det man vill säga till läsaren förmedlas på bästa sätt, det låg i tiden. – Alla ledamöter var nog överens om att så skulle ske även om man kanske inte var helt överens om hur, säger Stefan och fortsätter: – Ser man sig omkring i omvärlden är det tydligt att den förändring som har skett hos oss den har skett i andra länder ungefär samtidigt, säger Stefan fundersamt och håller armarna i kors och tittar i taket medan han talar. Vad är du mest nöjd med att ha åstadkommit i HD? – För det första är det inte någon som ensam åstadkommer något utan det är alltid flera, säger Stefan bestämt men tilllägger att han, eller som han oftast uttrycker det ”man” i stället för jag, kan kanske ta åt sig äran för att ha varit en i laget som har åstadkommit något och till och – Jag tycker att på det hela taget så är prejudikathöjden bra. Den prejudikatnytta vi sammantaget åstadkommer är bra. Dessutom har kontakterna till omvärlden utvecklats, bland annat gör Högsta domstolen numer en verksamhetsberättelse, skickar pressmeddelanden och twittrar. Men allt är inte frid och fröjd. Det finns en utvecklingspotential. Stefan konstaterar att väldigt mycket av lagar och regleringar är skrivna för en pappersvärld. Domstolen arbetar på område efter område med att tilllämpa de här reglerna i den digitala världen. – Men vi gör det lite ad hoc och det är inte så konstigt. På vissa områden skulle man ändå kunna tänka sig att arbeta mera övergripande och framåtsyftande. LAGSTIFTAREN HAR BLIVIT SÅ ENORMT POPULISTISK. MAN ÄGNAR SIG ÅT MÄNGDER MED LAGSTIFTNING SOM I BÄSTA FALL INTE FÖRÄNDRAR NÅGONTING MEN SOM TAR RESURSER. OCH I VÄRSTA FALL SÅ med lagledare en tid. – Det som jag verkligen tycker har förändrats under den här tiden är tydligheten och läsbarheten. Sättet som vi skriver våra avgöranden på har förändrats på ett mycket positivt sätt. Högsta domstolen mår bra i dag, konstaterar Stefan med tydlig tillfredsställelse. – Vi har aldrig haft så låga balanser och så hög genomströmningshastighet. Högsta domstolen har väl aldrig mått så bra som den gör i dag när det gäller transparens i avgörandena, säger han och tillägger: PERSONLIGT: STEFAN LINDSKOG Bor: Blandat. Mycket Värmlandsnäs, en del Stockholm, något Göteborg. Familj: Sambon Annika Byström, tre vuxna barn, två ”plastbarn”, sex egna barnbarn. 18 Senaste tillskottet består av två enäggstvillingar, pojkar. Annika har tre barnbarn. Hunden Tusset, av rasen basset fauve de Bretagne. Läser: The Origins of Political Order: From Prehuman Times to the French Revolution av Francis Fukuyama Kör: Audi Allroad från 2006 Hobby: Trädgård och jakt Dold talang: Hygglig jazzmusiker Favoritplats: Här på gården Drivkraft: Skaparglädje och nyfikenhet Ogillar: Högfärd Gillar: Att vara här på Värmlandsnäs! Det är vad jag verkligen gillar. Motto: Nyttja stunden! ADVOKATEN NR 6 • 2018 STÖKAR DET TILL DET OCH MEDFÖR INTE NÅGON NYTTA. LAGSTIFTAREN RISAS Den stora digitaliseringsrevolutionen, som präglar och omformar stora delar av samhället i dag, gör att Stefan särskilt efterlyser att lagstiftaren ska ta en övergripande ansats, som sträcker sig över de olika rättsliga disciplinerna. Som det är nu har Högsta domstolen fått hantera den ena frågan efter den andra på området. Samtidigt saknar domstolen de utredningsresurser och har ibland inte den överblick som lagstiftaren har. – När vi ger oss in i nya områden så måste reglerna hänga ihop. Det måste vara ett system i det, kommenterar han. Hur tycker du att lagstiftaren sköter uppdraget att stifta lagar på viktiga och centrala områden för samhället? – Lagstiftaren har blivit så enormt populistisk. Man ägnar sig åt mängder med lagstiftning som i bästa fall inte förändrar någonting men som tar resurser. Och i värsta fall så stökar det till det och medför inte någon nytta. Strängare straff? Ja, det är en politisk fråga, vill politikerna ha strängare straff får det bli strängare straff. Men de som har studerat detta kan konstatera att för samhället betyder det ingenting alls förutom ökade kostnader. Preventionseffekter kan vi glömma, säger Lindskog som dock samtidigt uttrycker förståelse: – Det är inte är lätt att vara lagstiftare i dagens samhälle, som kräver så mycket och där krav kommer från olika håll, inte minst utifrån Europa. Man kan inte anklaga lagstiftaren för att ligga på sofflocket. Men i och med att trycket är så stort och man har så mycket att göra, och dessutom måste försvara sig mot den kritiska allmänheten, så lämnar man vissa områden som man inte gör någonting på. Det skapar en situation där de två högsta domstolarna måste ta ett stort ansvar för normbildningen. POLITIKER OCH MEDIER Relationen mellan politikerna och Högsta domstolen har efterhand utvecklats på ett bra sätt. En period klagade politiker på aktivism från Högsta domstolens sida men det har släppt, tycker Stefan. – Det känns som om man i många avseenden börjat få en större förståelse för hur de högsta domstolarna ska fungera. Och att det inte alls är så konstigt att de högsta domsto