Advokaten 1
Felipe Estrada Dörner, professor i kriminologi, o
ch Klara Hermansson, doktorand i kriminologi, vid Stockholms universitet. ga, i bemärkelsen rädda för att utsättas för brott. Här lutar sig debattörer från samtliga partier mot Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning. Undersökningen ger indikationer om att svenskarna sedan 2014–2015 känner en större oro för att utsättas för brott än tidigare. Den ökade otryggheten kan, enligt professor Felipe Estrada Dörner, delvis förklaras av de uppmärksammade skjutningar som ägt rum i storstäderna under senare år. Oron för brott varierar också över tid, menar han. – Det går i konjunkturer vilka brottstyper som skrämmer. Det har varit ungdomsvåld ibland, det oprovocerade gatuvåldet, mc-gäng på nittiotalet, och i dag har vi organiserad brottslighet. Där kan jag föreställa mig att såväl män som kvinnor generellt i befolkningen blir mer eller mindre rädda, säger han. Känslan av otrygghet är dock ojämnt fördelad. Kvinnor är exempelvis generellt mer rädda för att utsättas för överfall och våld än män. Människor i fattiga områden rapporterar också mer otrygghet än de som bor i mer välbärgade områden. Felipe Estrada Dörner anser att skillnaden mellan män och kvinnor kan förklaras med att kvinnor på många sätt är mer utsatta i samhället än män. – Den feministiska forskningen har lärt oss att kvinnor är utsatta för våld, hot, sexuella trakasserier i en bred omfattning. Detta har kvinnor pratat med varandra om, men det har sällan, fram till metoo-rörelsen, varit på agendan som ett brottsproblem, förklarar han, och fortsätter: – Vi har insett att kvinnor faktiskt jobbar i vård- och ADVOKATEN NR 6 • 2018 omsorgsyrken där man är mer utsatt för vissa typer av våld och även är mer utsatta för våld i relationer. Men inget av detta är ju tänkt att hanteras av hårdare straff och fler poliser. Det kommer inte att vara lösningen för de kvinnornas utsatthet. Även Henrik Tham anser att de omskrivna gängskjutningarna utgör en del av förklaringen till den ökade oron för brott. Och visst är skjutningarna allvarliga, säger han. Samtidigt är de begränsade, både till vissa geografiska områden, och troligen även tidsmässigt. Att människor oroas över brottsutvecklingen generellt och vad den kan innebära för samhället är naturligtvis begripligt. Samtidigt är det svårt att förstå varför skjutningar i storstäderna gör enskilda människor på Norrbottens landsbygd oroliga för att gå ut på kvällen, påpekar Henrik Tham. Henrik Tham menar att förklaringen till den ökade oron delvis måste sökas på ett mer existentiellt plan. I en svårbegriplig och otrygg värld, med kriget i Syrien, en expansionistisk politik i grannlandet Ryssland, ett EU som knakar i fogarna och flyktingkrisen i Medelhavet blir det lockande att projicera sin oro på något mer närliggande. – Brottsligheten är konkret, då lägger man oron där, för det andra är allt för stort och obegripligt, säger Henrik Tham. Klara Hermansson, doktorand i kriminologi vid Stockholms universitet, studerar i sitt avhandlingsarbete den rättspolitiska debatten vid riksdagsvalet 2014. Hon ser dagens fokusering på trygghet som en delvis ny tendens i politiken. » 33 33