Advokaten 1
» – Politiker tycker nu att rädslan för brott är
ett problemområde i sig som inte behöver kopplas till utsattheten för brott, säger hon. BROTT FUNGERAR POLITISKT Men även om oron för att drabbas av brott har ökat bland svenskarna tycks inte väljarnas engagemang för brott och straff riktigt motsvara politikernas höga tonläge och den stora plats som kriminalpolitiken fått. I SOM-institutets undersökningar var det år 2017 17 procent av väljarna som uppgav lag och ordning som ett av de viktigaste samhällsproblemen. Siffran är högre än tidigare under 2010-talet, men betydligt lägre än toppnivåerna 1987 och 1989, då motsvarande siffra var 22 respektive 40 procent. När väljarna i en undersökning av Novus uppmanas att peka ut den enskilt viktigaste valfrågan är det bara 3 procent som svarar lag och ordning år 2018. Bland Moderaternas och Sverigedemokraternas väljare är andelen betydligt högre. Så varför denna stora satsning? Statsvetaren Anders Westholm söker förklaringen till den tydliga fokuseringen på kriminalpolitik dels i hur verkligheten förändrats, och dels i hur den speglas i medierna. – Vi har sett mer av grovt våld, med ger utrymme för andra frågor än de rent ekonomiska. – Hur mycket man pratar om ekonomin beror på hur ekonomin går. I ett besvärligt läge blir alltid frågor som lågkonjunkturen och arbetslösheten tunga, fastslår Anders Westholm, och fortsätter: – Migrationsfrågan är en annan fråga som det pratats ”Vi har sett mer av grovt våld, med dödsskjutningar, under de mycket om inför detta val. Integration och migration har ju diskuterats flitigt i media och den offentliga debatten i årtionden, men ändå inte uppfattats som särskilt viktiga av väljarna. Men under de senaste åren har dessa frågor blivit allt mer betydelsefulla även i väljarnas ögon. Kriminologen Henrik Tham pekar senaste ett till två åren. Det är möjligt att det också har skrivits mer om gängkriminalitet och organiserad brottslighet. Det handlar alltså om en verklighetsförändring i kombination med mediebilden, som förstärker förändringarna .” anders westholm dödsskjutningar, under de senaste ett till två åren. Det är möjligt att det också har skrivits mer om gängkriminalitet och organiserad brottslighet. Det handlar alltså om en verklighetsförändring i kombination med mediebilden, som förstärker förändringarna, säger Anders Westholm, och tillägger att det är möjligt ett händelserna faktiskt blir ännu större i media än vad de är i verkligheten. Skjutningarna har, enligt Westholm, också tydliggjort en del mer långvariga problem, som att Polisen lider brist på resurser. På ett högre plan påverkas valdebatten och vilka frågor som blir stora av högkonjunkturen, som helt enkelt SÅ OTRYGG ÄR SVENSKEN Olika indikatorer i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som varje år genomförs av Brottsförebyggande rådet, pekar på att otryggheten och oron för brott började öka bland svenskarna 2014–15 efter en 34 34 period av minskning. Exempelvis ökade såväl andelen av befolkningen som oroar sig för att gå ut sen kväll eller undviker detta, som oron för brottsligheten generellt i samhället. Under en längre period visar NTU att oron för att utsättas för bostadsinbrott har ökat något 2006–2017. Kvinnor är här mer oroliga än män. Oron för att utsättas för överfall/misshandel ligger på ungefär samma nivå som 2006, men har varit lägre under perioden för att sedan stiga igen. Även här är kvinnor betydligt mer oroliga än män. Oron för stöld/skadegörelse på fordon har minskat. Utrikesfödda är mer oroliga för alla typer av brott än svenskfödda. Storstadsbor och boende i större städer är ungefär lika oroliga för brott, medan boende i mindre städer eller på landsbygden är mindre oroliga. Boende i flerfamiljshus ADVOKATEN NR 6 • 2018 på att politikerna nu jämfört med på 60-talet har betydligt mindre spelrum för att skapa politik på många andra områden. Det ekonomiska utrymmet är begränsat och styrs av hänsyn till marknaden och många stora frågor hanteras nu på EU-nivå. Kvar blir då några frågor, däribland rättspolitiken, att profilera sig inom. I sin bok Kriminalpolitik skriver Henrik Tham att ”politikerna vill fortfarande göra politik. Ett sätt att göra detta är att expandera mot moralfrågor som brott och straff. Strafflagstiftningen är i sig inte heller kostsam och kommer därför inte i strid med budgetbegränsningar”. Enligt Tham passar också brott och straff bra att paketera politiskt. Vanliga människor har ju som regel mycket lite erfarenhet av grova brott. Det blir därmed möjligt för opinionsbildares och medier att måla upp sin bild av läget. Tesen får stöd av amerikansk forskning som visar att allmänhetens bild av brottsligheten inte följer brottsutvecklingen, utan snarare mediernas och politikernas beskrivningar. POLISER SKA SKAPA JÄMLIKHET Även Klara Hermansson anser att det stora politiska intresset för brott och straff kan kopplas till förändringar i omvärlden, men också till förändringar inom