Advokaten 1
det politiska systemet. Partierna har nämligen bl
ivit allt mer lika varandra inom en rad frågor som tidigare var i centrum av debatten. – I socioekonomiska frågor rör sig partierna in mot mitten. Där finns ett naturligt stopp. Det kan vara ett svar på varför politikerna allt mer börjat debattera frågor som miljö, brott och straff eller migration. När den ekonomiska politiken är så lika så söker man konflikt på ett annat område, säger Klara Hermansson. Precis som i fråga om migrationen har Sverigedemokraterna tagit täten i denna förskjutning av debatten, menar Klara Hermansson. Men kraven på hårdare straff och fler poliser går också att passa in i de ideologier som traditionellt värnat mer om jämlikhet och rättvisa än säkerhet, påpekar hon. Kraven på fler poliser kan nämligen motiveras av kvinnors mer utsatta position och större otrygghet, eller situationen för människor i utsatta och fattiga områden. – Genom att beskriva poliser och hårdare straff som jämlikhetsskapande, blir detta ett sätt att uppfylla samhällskontraktet, och ta hand om och värna socialt utsatta grupper. Det är något alla kan enas kring, hävdar Hermansson. Frågan är dock om just fler poliser kan råda bot på den otrygghet som kvinnor och fattiga upplever. Henrik Tham är tveksam till detta. – På något sätt är det lite rörande svenskt att man går Anders Westholm. för höjda straff, är att brottsligheten i Sverige ökar. Men gör den egentligen det? Det tråkiga svaret, enligt Felipe Estrada Dörner, är att brottslighet är ett alltför komplext fenomen för att man ska kunna svara enkelt på den frågan. Vissa tendenser är tydliga: Färre ungdomar tycks begå brott och bilstölderna blir färre, medan bedrägerierna blir vanligare (se artikel på s. 40). Andra områden är svårare, som våldet. Antalet anmälningar kan tolkas som att framför allt det mindre grova våldet har blivit vanligare. Samtidigt har vår tolerans för våld stadigt minskat, så att allt fler beteenden i dag uppfattas som våld. Felipe Estrada Dörner tar våldet i skolan som ett exempel, där det blivit allt vanligare med polisanmälningar. – På många sätt kan man nog hävda att vi har förebyggt väldigt mycket av det våld som föregick på skolgården genom att faktiskt kalla det för mobbning. Så jag vill inte säga att det bara är av ondo att vi uppmärksammar det. Däremot ska vi inte dra slutsatsen att våldet i skolan ökar, snarare har vi synliggjort något som alltid har funnits, säger han. Svårast av alla att greppa är förmodligen sexualbrotten. Här har anmälningarna ökat drastiskt i antal. Likaså andelen kvinnor som rapporterar om utsatthet i de nationella trygghetsundersökningarna, något till staten med sina bekymmer. Det är ju bra att vi litar på polisen och rättsväsendet, men det är inte säkert att polisen och lagen egentligen är gjord för våld inom relationer eller sexualbrott, säger han, och fortsätter: – Det finns ibland andra sätt att lösa problem på. För att säga som jurister alltid gjort: strafflagen som ultima ratio, den sista utvägen. SER INGEN SYSTEMKOLLAPS Ett återkommande påstående, och ett viktigt argument som ibland fått utländska medier att beskriva Sverige som landet kvinnor helst ska undvika. Forskarna har dock svårt att tro på några dramatiska ökningar av sexuella övergrepp och våldtäkt. Snarare handlar det, åtminstone till en del, om att allt fler benämner sina upplevelser som övergrepp, och anmäler dem. – Ju mer man får veta om detta, desto fler kvinnor kommer att inse att de också har varit utsatta. Det är alldeles utmärkt att det kommer fram. Men man måste också förstå att det är just medvetenheten som ökar, inte brottsligheten, fastslår Henrik Tham, som dessär mer oroliga för bilstölder och överfall. Boende i småhus är i stället mer oroliga för inbrott. Förtroendet för rättsväsendet är i dag på ungefär samma nivå som 2006. Förtroendet ökade mellan 2006 och 2015, men har ADVOKATEN NR 6 • 2018 nu minskat igen. Samma sak gäller förtroendet för polisen. En undersökning genomförd av Novus för företaget Trygg-Hansa 2018 visar att 68 procent av de tillfrågade kände större oro för brottsligheten i Sverige i dag än för fem år sedan. 78 procent upplevde att otryggheten kopplad till brottslighet hade ökat under samma period. Brottsanmälningarna ökade marginellt under 2017. Trots det trodde 15 procent av de medverkande i undersökningen att antalet anmälda brott ökade mycket 2017 jämfört med 2016, 47 procent trodde att de ökade något, 16 procent att det inte var någon skillnad och 17 procent att de minskade något. I undersökningen svarade också 77 procent av de tillfrågade att nyhetsmedia rapporterar mer om brottslighet i dag än för fem år sedan. Lika många upplevde att politikerna pratar mer om brottslighet. » 35 35