Advokaten 1
rellt, påpekar Klara Hermansson. Hon får medhåll
av Felipe Estrada Dörner. – Den här allvarliga brottsligheten som vi inte själva kommer i kontakt med, den möter vi i berättelser och bilder i media. Det är dramatiska blåljusbilder. Medielogiken är ju att lyfta upp de grövsta, det mest allvarliga, det skrämmande. Och så ofta utlova lösningar som har att göra med rättsväsendets insatser och hårdare tag. Så ser det ut i dag, fastslår han. Medierna och politiken blir här två aktörer som samspelar intimt, påpekar Felipe Estrada Dörner, som menar att båda parter blir vinnare i detta spel. gillar i andra sammanhang kopplas gärna till att de kan motverka den grova organiserade brottsligheten, konstaterar Felipe Estrada Dörner, som inte lyckats finna någon hållbar definition av fenomenet. Henrik Tham beskriver i sin bok Kriminalpolitik den organiserade brottsligheten som ein Mädchen für alles som kan användas som argument i samband med snart sagt all brottslighet. ”Kombinationen av farlighet och ”Den här allvarliga brottsligheten som vi inte själva kommer i ORGANISERAD BROTTSLIGHET OROAR En särskild form av brottslighet, som såväl medier som politiker ofta och gärna tar upp, är den grova organiserade brottsligheten. Uppmärksamheten har lämnat spår i befolkningen. Trots att ganska få vanliga svenskar torde ha varit i kontakt med några organiserade brottssyndikat uppgav 48 procent av de tillfrågade i SOM-undersökningen 2017, att de var oroliga för just denna brottslighet. Andelen oroliga är inte lika hög som vid toppnoteringen år 2004 (närmare 60 procent), men betydligt högre än tidigare år under 2010-talet. För kriminologerna är den grova organiserade brottskontakt med, den möter vi i berättelser och bilder i media. Det är dramatiska blåljusbilder. Medielogiken är ju att lyfta upp de grövsta, det mest allvarliga, det skrämmande. Och så ofta utlova lösningar som har att göra med rättsväsendets insatser och hårdare tag.” felipe estrada dörner ligheten ett svårt och undflyende, om än politiskt användbart, begrepp som verkar kunna omfatta allt från grova rån och mord till försäkringskassebedrägerier. – Allt politikerna inte gillar kopplas till den grova organiserade brottsligheten, och åtgärder man egentligen vaghet ger utrymme för politisk indignation och krav på mer resurser” skriver Tham. Han sammanfattar också hur den organiserade brottsligheten brukar beskrivas: ”den är nätverksbaserad, den är internationellt förgrenad, den kommer utifrån, den undergräver hederlig affärsverksamhet genom illojal och illegal konkurrens, den ligger bakom mord och andra fall av grovt våld, och den utgör ytterst ett hot mot statens säkerhet” skriver han. Problemet är bara att dessa påståenden inte alls, åtminstone inte från början, handlar om någon brottslighet utan bygger på påståenden om judarna i den offentliga debatten i Norge före andra världskriget. Det gemensamma i beskrivningen av judarna i Norge och dagens organiserade brottslighet är enligt Tham att man talar om något främmande, som kan tillskrivas ett antal egenskaper på oklar empirisk grund och där människor kan ”projicera en allmän oro på det okända”. En annan gemensam nämnare är att de båda storheterna ska bekämpas. Om den grova organiserade brottsligheten blivit en symbol för hur brottsligheten hotar samhället, så har konflikt 1991 kom nästa lag- och ordningsval i Sverige, även då pådrivet av Moderaterna, men också nybildade Ny demokrati. Det ökade politiska engagemanget inom rättspolitiken har lämnat spår i riksdagstrycket. Under riksdagsåret 1976/77 avgavs 38 betänkanden av justitieutskottet, med sammanlagt 9 reservationer. 1992/93 kom exakt lika många betänkanden, men då med 119 reservationer. 2006 gick sedan samtliga borgerliga partier till val med krav på hårdare tag mot kriminaliteten, med hänvisning till att våldet i samhället ökade. Valsegern följADVOKATEN NR 6 • 2018 des av en stark expansion av straffrätten, med bland annat hårdare straff för grova våldsbrott och införande av kategorin ”synnerligen grovt” för flera brott. Från 2014 anser Henrik Tham att det i princip råder konsensus om hårdare tag mot brottslingar. De partier som inte delar uppfattningen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, tiger allt som oftast stilla i de rättspolitiska frågorna, eller väljer att prata om andra frågor. ¶ » 37 37