Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK Om det lämpliga i att ge Advokat
Fredric Renström skriver om olika frågeställningar som rör samboavtal och äktenskapsförord. Renström är av uppfattningen att det är mycket svårt, för att inte i många fall säga omöjligt, att företräda båda parterna vid upprättande av ovanstående handlingar. Parterna har ofta medvetet eller omedvetet olika intressen och även olika förutsättningar. En part kan exempelvis redan vara i en form av beroendeställning i förhållande till den andre. D et finns en stor mängd familjerättsliga avtal som sambor och makar kan ingå inom ramen för sin relation. Det kan vara såväl muntliga som skriftliga avtal, och de flesta ingås utan att parterna ens tänker på det. Denna artikel kommer att begränsa sig i huvudsak till två olika avtalstyper: samboavtalet och äktenskapsförordet. I vissa delar kommer även bodelningsavtalet att beröras. Även om jag kommer att fokusera på två typer av avtal så är flertalet av frågeställningarna också aktuella vid testamentskrivning. Jag avser att ta upp vissa särskilda frågeställningar som är viktiga för parterna att tänka på vid diskussionerna inför avtalens ingående. Självklart är de därför viktiga även för de rådgivare som parterna anlitar för upprättande av avtalen. GENERELLT En första iakttagelse är att såväl samborna som makarna (i begreppet makar väljer jag för enkelhets skull att inkludera även registrerade partners) är självständiga rätts52 PRESENTATION Fredric Renström är verksam advokat och delägare vid Lindskog Malmström Advokatbyrå i Stockholm. Han är uteslutande inriktad på svensk och internationell familjerätt, och är vidare en ofta anlitad föreläsare inom dessa ämnesområden. Fredric undervisar bland annat på Domstolsakademin och föreläser regelbundet både i Sverige och internationellt. subjekt, som kan ingå avtal med varandra eller andra. Ofta nog finner jag dock fortfarande en uppfattning hos framför allt makar, att ”vi äger ju allt tillsammans, eftersom vi är gifta”. Så är alltså inte fallet. Varje make (och sambo) äger sin respektive egendom och svarar för sin skuld. Detta innebär dock inte att de inte kan samäga egendom eller vara gemensamt betalningsansvariga för skuld. Gemensamt för de avtalstyper som behandlas är att avtalen ska upprättas skriftligt och undertecknas av parterna. Detta regleras i sambolagens 9 § samt i ÄktB 7 kap. 3 §. Lägg märke till det nya formkravet, som kommer att införas i samband med de nya internationella bodelningsbestämmelserna som träder i kraft den 19 januari 2019, att avtalen måste dateras. SÄRSKILT ANGÅENDE SAMBOAVTALET Samboavtal är ofta mycket kortfattade. Det räcker i normalfallet att konstatera om sambolagens bestämmelser om bodelning ska eller inte ska vara tillämpliga på bodelning mellan samborna. Avtalet kan endast omfatta parternas för gemensamt begagnande anskaffade bostad och bohag. Det finns också möjlighet att göra ett lagval i avtalet. Jag har sett samboavtal som även omfattar annan egendom, till exempel fritidsfastigheter eller båtar som inte sambolagen omfattar. Parterna kan dock inte ”bodela över” en fritidsfastighet eller en båt, trots att detta kanske anges i ett samboavtal och i ett senare bodelningsavtal, jfr bland annat NJA 1997 s. 227. Detta ADVOKATEN NR 6 • 2018