STT 1
STT Vecka 2 onsdag 9 januari 2019 9 Stipendier ti
ll mattehjälpare TRANEMO På Tranemo gymnasieskola har de sedan tre år tillbaka något som kallas matteläxhjälp där äldre elever hjälper yngre med matematik. På skolavslutningen fick eleverna varsitt stipendium. Projektet matteläxhjälp innebär att fyra elever från Tranemo gymnasieskola en eftermiddag i veckan finns till hands för att hjälpa elever på gymnasiet och högstadiet med matematik. Projektet har skolan genomfört för tredje året i rad. – Det är kul för oss att få gå tillbaka i matematiken till det vi redan lämnat och få se hur vi utvecklats under åren, säger Peter Hörstedt som är en av mattehjälparna. Övriga tre mattehjälpare som fått varsitt stipendium för sina insatser är Aya Ali Biek, Elias Höök och JeanPaul Khalaf. – Det är också väldigt roligt att se när de man hjälper förstår vad man menar och hur de ska göra, säger Jean-Paul Khalaf. På skolavslutningen den 21 december fick de ta emot sina stipendier, som sponsras av Nexans i Grimsås. Nu har dessa fyra gjort sitt som mattehjälpare och under vårterminen tar fyra nya elever över stafettpinnen. – Eleverna blir som ett komplement till oss lärare och vår undervisning. Vi tror att det kan vara bra att få träffa kompisar som är några år äldre och som kan lära ut på sitt sätt, säger Sören Svensson som är mattelärare på skolan och handledare för projektet. – Ja, det är absolut ingen negativ effekt för de elever vi hjälpt det har vi märkt, säger Peter Hörstedt. Aya Ali Biek talar både svenska och arabiska, något hon märkt varit bra som matteläxhjälpare. – Det har varit många deltagare som pratar arabiska så dem har jag kunnat hjälpa lite extra, säger hon. Nu väntar ett avstämningsmöte med de nya matteläxhjälparna efter jullovet. Ett sätt att föra vidare det man fått med sig under terDe fyra stipendiaterna på Tranemo gymnasiekola är Aya Ali Biek, Elias Höök, Jean-Paul Khalaf och Peter Hörstedt. För att bli tillfrågad om att bli matteläxhjälpare ska man ha minst betyget C i kurs C men också vara bra på resonemangsbegrepp och kommunikation. FOTO: YLVA HIDENG minen som läxhjälpare. – Under de här tre åren har vi också fått in en del rutin så vi vet vad som funkar och inte, säger Sören Svensson. I snitt har det varit tolv elever på gymnasieskolan och sex elever på högstadiet som kommit vid läxhjälpstillfällena. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com Föreningen Norden hyllade Island INSKICKAT TRANEMO/ULRICEHAMN Föreningen Norden hade flera arrangemang i höstas, varav det kanske största handlade om Islands självstyre. Allt från utförande till innehåll har eleverna varit med och bestämt i den tidning de tagit fram. Några av dem är Linn Johnson, Tove Nyman och Hugo Nilsson Gräsberg. Med på bilden också lärare Patrick Hjertén (till vänster). – Bilden på tidningens framsida föreställer en planta som växer och på baksidan blir ett träd precis som ett UF-företag, säger Hugo Nilsson Gräsberg. FOTO: YLVA HIDENG Gymnasieelever gjort egen UF-tidning TRANEMO I år har elever på kursen Entreprenörskap på Tranemo gymnasieskola gjort en UF-tidning. Ett projekt som fallit väl ut och som troligen kommit till skolan för att stanna. Det är ekonomerna i årskurs två, de som går kursen Entreprenörskap, som står bakom tidningen, som handlar om årets UF-företag. – Det är första gången vi gör en egen tidning på skolan men det har fallit väl ut så jag hoppas att det blir återkommande varje år, säger Patrick Hjertén, UF-ansvarig och Programansvarig för ekonomprogrammet på gymnasiet. Eleverna i klassen har själva kommit på stora delar av innehållet i tidningen som fått namnet ”Unga företagare”. – Den 21 januari har vi öppet hus på skolan och tills dess har vi tänkt trycka upp en massupplaga, säger Patrick Hjertén. Poängen med tidningen är först och främst att eleverna ska lära sig hur det är att ha projekt igång. – Det har varit roligt och tidningen blev bättre än vad jag trodde den skulle bli, säger elev Linn Johnson. Hon och övriga elever som STT träffar får se tidningen för första gången och de är nöjda. – Vi brainstormade tillsammans och bestämde vad vi skulle ha med i tidningen och jag är jättenöjd med hur det blev, säger Tove Nyman. Patrick Hjertén ser det också i ett långtidsperspektiv. – Tidningen blir som ett tidsdokument och ett sätt att arkivera vilka UF-företag vi har. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com Föreningen Norden Ulricehamn-Tranemo hade under november arrangemang av flera slag. Först den traditionella kvällen ”Kura skymning” med högläsning ur isländsk litteratur på biblioteken i Tranemo och i Ulricehamn. Därefter en föreläsning på Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn: ”Sverige som ordförandeland 2018 för Nordiska Ministerrådet”. Föreläsare var Lars Tysklind, tidigare riksdagsledamot, ordförande i Nordiska Rådets utskott för ett hållbart Norden och Per-Erik Korsström, tidigare delegationschef med erfarenhet från 30 års fredsarbete i FN och andra uppdragsgivare, expertkommentator, fredsveteran. Det tredje programmet förlades till Tranemo med rubriken: ”Island, 100 år av självstyre”. Kristinn Johannesson, f.d. lektor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, kåserade om Islands väg till självständighet, isländska kören i Göteborg framförde ett antal sånger på sitt modersmål, och programmet avslutades med ett informativt bildspel. Isländska språket ligger nära det språk, som vi i Norden fordom talade vid sidan av finska och samiska. Det blev ett par timmars förflyttning i ord, musik och bild till ett land, långt borta men ändå så nära. År 1918 tystnade kanonerna i Europa. I Norden slapp vi dem, men i krigets skugga skedde mycket här. År 1905 lämnade Norge unionen med Sverige. År 1918 slet sig Finland från Ryssland. I Sverige var den då växande socialismen på ett möte i Folkets Hus i Stockholm, minuter från att göra revolution. Hård fredlig kamp för demokrati och allmän rösträtt hejdade detta. Vårt i väst yttersta Norden, Island, har sedan medeltiden periodvis haft en mörk historia med släktfejder och tidvis hårt styre från Norge-Danmark. Dock har en ständigt närvarande frihetskänsla segrat. Island tog år 1919 ett steg mot självstyre. Detta fullbordades 1944, då ön lämnade kungamakten Danmark för att bli en republik. Fiske, åkerbruk och viss industri har in i sen tid gett en fåtalig befolkning, nu cirka 330 000, sitt levebröd. I dag ett turistmål, och vi imponeras över deras fotbollslag, låtskrivare och författare. Som besökare fångas alla av en fantastisk natur och av det samhälle, som skapats. Väl känd är Island av mängden framstående författare genom århundraden. Föreningen Norden i Västra Götalandsregionen har genom samarbete med kommunerna kunnat erbjuda de båda tidigare nämnda programmen till orter i Västsverige. Island övertar 2019 ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet med fokusering på hållbarhetsmålen. Sverige tar över presidentskapet 1 januari 2019 i Nordiska Rådet och arbetar vidare med jämställdhet, klimatfrågor, gränshinder och demokrati. Det är oerhört viktigt att ungdomarna får en positiv syn på det nordiska samarbetet med utbyte över gränserna. Föreningen Norden firar 100 års jubileum genom olika arrangemang under 2019. Inskickat av FÖRENINGEN NORDEN