Advokaten 1
AKTUELLT Rättsintygen håller inte V Dagens rättsi
ntyg håller sällan måttet som bevismedel i domstolen. En utredning ska nu se över hur kvalitén på rättsintygen kan förbättras. arje år utfärdas cirka 40 000 rättsintyg för att fastställa eventuella skador på brottsoffer och misstänkta gärningsmän. En bråkdel av dessa tas fram av utbildade rättsläkare. Merparten utfärdas av läkare i allmän tjänst vid sjukhus och vårdcentraler samt av privatpraktiserande läkare. Rättsintygen ska användas som bevis i brottsutredningar och rättegångar. Men flera rättsvårdande myndigheter har vid upprepade tillfällen påtalat att kvalitén i de intyg som utfärdas av andra än rättsläkare är ojämn och delvis otillfredsställande. Enligt en undersökning av Rättsmedicinalverket uppfyller bara en begränsad del av intygen kraven för att kunna ligga till grund för åtal eller som bevis i domstol. I vissa fall är intygen direkt felaktiga och alltså ett hot mot rättssäkerheten. REGERINGEN HAR NU tillsatt en utredning som ska öka kvalitén på rättsintygen. Utredningen görs av Gunnar Holmberg, till vardags överdirektör på Rättsmedicinalverket. – Välgjorda rättsintyg fyller en stor funktion i rättsprocessen,inte minst som stöd för målsäganden. I dag verkar det tyvärr alltför vanligt att man ofta överhuvudtaget inte kan använda dem, eftersom kvalitén anses för dålig,säger Gunnar Holmberg. I sitt utredningsarbete har han god hjälp av ett förslag som Rättsmedicinalverket preIT – ett överlevnadsvillkor för kåren i sin helhet Detta nummer av Advokaten har som huvudtema IT. En av samfundets huvuduppgifter är att garantera en hög etisk och professionell standard i kåren. Detta sker bl a genom samfundets tillsynsverksamhet respektive utbildningssatsningar. n annan huvuduppgift är att tillvarata advokaternas yrkesintressen.Av centralt intresse för kåren är att ledamöterna upprätthåller sin konkurrenskraft och är väl rustade inför de mycket snabba förändringar av rättslivet och samhället i övrigt som ständigt äger rum. Dessa förändringar avser bland annat den för yrkesutövningen tillgängliga tekniken. Detta är ingen nyhet i sig.Vad som dock skiljer dagens situation från tidigare är den mycket snabba förändringstakt som råder.Vidare ställer utvecklingen nya och andra krav på advokatverksamhetens organisation och resurser. E ADVOKATENS ORGANISATION måste alltid anpassas till förändringarna i samhället. I de vägledande reglerna stadgas att en advokat är skyldig att ha en fungerande kontorsorganisation.Vidare förutsätts att en advokat är väl förtrogen med rättsutvecklingen. En advokat måste därför i rimlig omfattning ha tillgång till och utnyttja de hjälpmedel som modern datateknik erbjuder. Liksom gårdagens advokatorgani4 ADVOKATEN #2 • 2002 sation fordrade tillgång till telefon och skrivmaskin krävs av dagens advokat att denne i vart fall har tillgång till internet och e-mail. KLIENTEN HAR RÄTT att förvänta sig att dennes ombud inte är avsevärt sämre utrustad än domstolen, åklagaren eller motpartens ombud. Åklagarna är t ex redan mycket långt framme vad gäller presentationsteknik. Det är därför lika angeläget för alla advokater oavsett inriktning att möta dessa nya krav. Det finns alltjämt ledamöter som inte anser sig behöva eller kunna anpassa sig till modern teknik. Detta är enligt min mening en felaktig inställning. Det handlar inte bara om hur den enskilde advokaten uppfattas. Det torde vara ett överlevnadsvillkor för kåren i sin helhet att trovärdigt visa att den är beredd och kapabel att anpassa sig till samhällsutvecklingen. Samfundets standard för advokater i allmänhet kan inte heller sättas utifrån den minst förändringsbenägne advokaten. Kansliet planerar att fortsättningsvis med början vid halvårsskiftet huvudsakligen tillhandahålla information via internet. Sedan ett år distribueras Advokatnytt endast via hemsidan. Vi har också påbörjat en sammanställning av samtliga ledamöters emailadresser, vilka kommer återfinnas i årets matrikel. Ambitionen är att kunna informera ledamöterna kostnadseffektivt och snabbt. Tanken är att kunna sända gruppmail till avdelningarna m fl avgränsade grupper. Vidare pågår upphandling av ett nytt medlemsregister som skall underlätta registrering av uppgifter, anmälningar till kurser, tecknande av försäkringar m m. Den ökade användningen av IT ställer också nya krav på dokumenthantering och säkerhetsrutiner. Dessa frågor är föremål för arbete inom kansliet och av styrelsen utsedda arbetsgrupper. En annan fråga som kommer erfordra reglering är den alltmer förekommande e-handeln med advokattjänster. ANNE RAMBERG Generalsekreterare senterade för drygt ett år sedan och som han själv var delaktig i. Verket har bland annat föreslagit att man själva ska få huvudmannaskapet för att utfärda rättsintyg. För att klara detta vill man knyta till sig cirka 200 läkare över hela landet som på så sätt får nödvändig rutin på att göra rättsundersökningar. Förebilden är det avtal som myndigheten i dag har med läkare som utfärdar så kallade paragraf 7-intyg. – Detta förslag,som redan är förankrat hos många andra myndigheter, kommer givetvis att prövas noga tillsammans med eventuella andra alternativ. För att upprätthålla god kompetens är det inte orimligt att man, som Rättsmedicinalverket framhållit, behöver göra ett 50-tal undersökningar och rättsintyg per år,säger Gunnar Holmberg. Utredningen ska redovisas vid halvårsskiftet. HANS HELLBERG KOMMENTAR Anne Ramberg