Din Energi – Kinnekulle Energi 1
– KALLES KOLL – Inget tyder på ännu en ”rysarvint
er” Inför stundande vinter ser det ut som att elkunderna kan slappna av. Det räcker med räntebekymren. »2045 ska Sverige vara både klimatneutralt samt ha fördubblat den svenska elproduktionen.« Några uppenbara hot, som skapar risk för ännu en rysarvinter med extremt höga elpriser, kan inte skönjas. Att Finland nu fått i gång sitt femte kärnkraftverk (Olkiluoto 3) efter 14 års försening ger ökad stabilitet i hela det nordiska elsystemet. En gardering dock för om kriget i Ukraina kan ställa till det på elmarknaden. Den svenska energipolitiken är inne i ett maratonlopp med målgång först år 2045. Då ska Sverige vara klimatneutralt och dessutom ha fördubblat den svenska elproduktionen. Under tiden måste det svenska elnätet kraftfullt byggas ut och uppgraderas på alla nivåer. Således krävs det en rejäl nationell samling för att nå målet. SVERIGE SKA ELEKTRIFIERAS. Digitaliseringen är här. Mängder av industriella framtidsprojekt kräver oerhörda mängder elenergi och kapital. Dagens industriplaner handlar om investeringar på över 1 000 miljarder kronor. Och tidsfaktorn är viktig. Därtill har vi artificiell intelligens (AI) som en ny faktor. Vad det kan bidra med i det här avseendet återstår att se. Framtiden måste bygga på energikällor som inte ytterligare belastar miljön och klimatet. Sol, vind och vatten står då överst på önskelistan. Kring vattenkraften råder dock total politisk enighet. Våra orörda nationalälvar – Kalix-, Pite-, Torne- och Vindelälven – ska sparas åt kommande generationer. För att skapa nödvändig stabilitet utan väderberoende energikällor anser jag att en satsning på ny kärnkraft är en absolut nödvändighet i dagsläget. MEN MYCKET KAN ske på 20 år. En titt i backspegeln bekräftar detta: Det var först mot millennieskiftet som vindkraftens genombrott kom. Från 1980-talet fanns det två symboliskt viktiga vindkraftverk, i skånska Maglarp och vid Näsudden på Gotland. Idag är antalet vindkraftverk snart 5 200. I energistatistiken var det först år 1997 som vindkraften började skönjas (0,2 TWh). Nu närmar sig årsproduktionen 35 TWh. Svensk kärnkraft ligger som jämförelse på nivån 45 TWh. Kraftindustrin präglades på 1980-talet av en närmast sarkastisk syn på vindkraften – dock inte hos alla. En ledande företrädare fick frågan i mitten av 1980-talet vad han tyckte om vindkraften. Det häpnadsväckande svaret: ”Det är väl bra – bara man bygger under jord!”. Nu ser vi fram emot vind- och solenergins fortsatta framfart. Vindkraftens potential ligger till havs och solenergins framtid på våra hustak och i solenergiparker. En spännande framtid! ENERGIEXPERT Kalle Karlsson, konsult och profil i energisverige, var under många år kommunikationschef på Svensk Energi. I Din Energi skriver Kalle personliga krönikor om aktuella frågor.