FRÄNSTASTREJKEN FRÅGAN Gjorde de anställda rätt s
om strejkade? PIA NORDLANDER 47 år, arkivassistent, Ljungaverk Ja. För att de visar att man inte kan acceptera vilka villkor som helst. Jag tycker det är bra att folk står upp för sina rättigheter. Och jag har bara hört positiva kommentarer från andra.” ROBERT PETTERSSON 40 år, konsult, Fränsta Ja. De kämpar ju för att få samma rättigheter som andra. Det förvånar mig inte att det kommer in sådana här företag, det är tråkigt att de utnytt jar personalen och landsorten med hjälp av statligt stöd.” ANITA STRANDLUND 70 år, pensionär, Fränsta Ja. Eſtersom det inte finns avtal och det måste man ha för att få rätt lön och schysta villkor.” EMELIE NORIN STRANDBERG 25 år, frisör, Fränsta Ja. Jag är ju egen och trodde faktiskt inte man kunde få ha ett företag utan att ha ett kollektivavtal. Jag trodde vi kommit längre än så.” underkasta oss då eftersom de vi ringer har mer pengar och därför också är bättre än vi. Det glömmer jag aldrig. För jag tycker att alla människor är lika mycket värda oavsett pengar och annat. STREJKEN LEDER INTE till ett kollektivavtal. I stället kallar arbetsgivaren Unionen till en förhandling om en nedläggning av verksamheten i Fränsta. När den hålls i slutet av april på ett advokatkontor i Stockholm får Frida Niemi, Tina Svensson och Unionens ombudsmän möta Patrik Bergman. Men denne vill inte heller nu diskutera kollektivavtal utan håller fast vid att callcentret ska stängas. Frida » Det verkar som om Norrlands inland ska vara något slags jävla socialbidrag för misslyckade företagare.« och Tina vill gärna veta varför Patrik Bergman vägrar teckna kollektivavtal. Men möts bara av ett tigande. De får inte heller veta när verksamheten ska läggas ned men antar att den kommer att fortsätta tills deras uppsägningstid går ut i slutet av maj. På förhandlingsdagen skickar arbetsgivaren ut ett pressmeddelande där man skyller nedläggningen på Unionens agerande. Och Patrik Bergman vägrar fortfarande att ge några intervjuer. När vi hälsar på i Fränsta igen en måndag i början av maj tycks verksamheten just ha lagts ner. Öppetskyltarna är borta och ingen har kommit till arbetsplatsen på morgonen. Men de anställda förklarar att de ändå vill fortsätta strejken tills lokalen är tömd på all utrustning. När jag undrar hur man kan klara sig på den lön som callcentret betalat berättar Christer Gunnarsson att han har fått ut mellan 9 000 och 10 000 i månaden efter skatt och jämför det med de minst 15 000, med ob-tillägget, som han fick ut som industriarbetare på 1980-talet. 50 KOLLEGA 5-13 – Men jag klarar mig tack vare att jag har små utgifter. Sedan han var industriarbetare har han haft en mängd påhopp hos mer eller mindre seriösa arbetsgivare varvat med perioder av arbetslöshet. När han jämför hur det var förr och nu säger han: – Det är som natt och dag. På fabriken fanns ett väldigt starkt fack och ägarna prioriterade produktionen. Då höll man inte på och fjollade med kollektiv avtal utan tog jäkligt bra hand om sina anställda. Nu verkar de ha vänt på alltihopa och krånglar så mycket som möjligt, vägrar teckna kollektivavtal, förhalar och gör sig okontaktbara. Och när man väl gör någonting så kommer det ett pressmeddelande om att man lägger ner. Det är inte seriöst för fem öre. – Det verkar som om Norrlands inland ska vara något slags jävla socialbidrag för misslyckade företagare. Men om man får bidrag så ska man också ha schysta villkor för personalen. Också kommunpolitikerna har upprörts av det som hänt i Fränsta. – Jag har blivit väldigt illa berörd av det som hänt. Hur de behandlat sin personal och hur de nonchalerade fackets försök att få till en diskussion utifrån personalens krav. Det tyder på en människosyn som är främmande för de flesta som bor här uppe, att man ens tror att någon ska acceptera de villkor de hade, säger Sten-Ove Danielsson (S) som är kommunalråd i Ånge. Även om callcentret nu försvinner från Fränsta så ångrar de strejkande ingenting. – Vi är ändå stolta över att vi vågat stå upp för våra rättigheter och den svenska modellen hela tiden. Vi har vuxit väldigt mycket, både som grupp och som personer på alla plan av det här. Så vi känner att vi vunnit ändå, säger Frida Niemi. Den 23 maj, när företaget varit stängt i veckor, avblåser Unionen strejken. // FOTNOT: Kollega har sökt Patrik Bergman, som har avböjt att kommentera de anställdas kritik.