Nordisk Energi 1
RESERVKRAFT Anna Jäderström från Svenska kraftnät
är chef för den enhet som arbetar med att designa marknadslösningar för de reserver som behöver säkerställas. FOTO: JOHAN ALP/SVENSKA KRAFTNÄT FAKTA KARLSHAMNSVERKET När Karlshamnsverkets tredje och sista block stod klart 1973 var behovet av el mycket stort i Sverige och det oljeeldade kraftverket producerade 1974 över 4 terawattimmar el, vilket är ett produktionsrekord som står sig än idag. I början av 1980-talet, då den svenska kärnkraften kom i gång och oljan blev allt dyrare, övergick Karlshamnsverket emellertid till sin nuvarande roll som topp- och reservkraftverk. Efter att block 1 stängdes 2015 har kraftverkets kapacitet även sänkts från cirka 1 000 megawatt till dagens 662 megawatt. Av den totala kapaciteten på 662 megawatt har Svenska kraftnät handlat upp 562 megawatt till eff ektreserven för perioden 2020 till 2025. Under vinterhalvåret ska kraftverket därför kunna gå från beredskap till produktion på två timmar om eller när andra resurser inte räcker till. Dessutom kan kraftverket även leverera fl era andra stödtjänster, som inte är begränsade till vinterhalvåret. Trots att kraftverket endast startas mycket sällan och under kort tid är det därför alltid bemannat. För att det ska vara tillgängligt när det väl behövs lägger man också stor vikt vid underhåll och förbättringsprojekt. Även miljöarbete prioriteras och på 1990-talet gjordes stora investeringar för att minska utsläppen från kraftverket. Bland annat renas rökgaserna från block 3 i tre steg. Först renas de från kväveoxider i en katalysator, sedan renas de från stoft och sot med hjälp av ett elfi lter och till sist renas de från svavel i en avsvavlingsanläggning. Den avsvavlingsteknik som används grundar sig på en idé som utvecklats vid kraftverket och har en reningsgrad på över 98 procent. Det betyder att man kan elda med olja med högre svavelhalt utan att utsläppen kommer i närheten av de givna gränsvärdena. Nordisk Energi 4 2021 81