Byggnadsarbetaren Debatt debatt frågan Har du mött
rasism på bygget? Peter Nilsson, 35 år, isolerare, Linköping – Det finns ett visst motstånd mot utländsk arbetskraft inom isoleringsbranschen. Alla som kommer från Östeuropa blir automatiskt ”polackdjävlar”. Man hör ofta det uttrycket i bodarna. Inom min bransch är det också väldigt vanligt med utländsk arbetskraft. Per Degerman, 18 år, byggelev, Svensbyn – Nej, det har jag aldrig varit med om. Det finns ingen rasism i min klass. Visst skämtas det en hel del, men det blir aldrig rasistiskt. Stig Söderblom, 48 år, snickare, Sundsvall – Nej, jag har aldrig varit med om rasism på något bygge. Men jag tycker att det var värre förut. Då var det en hårdare ton mot invandrarna. Men jag tycker ändå aldrig att det har varit rasistiskt. Skyldigheter – inte bara rättigheter l Listan på saker som skapar risker för liv och hälsa i byggbranschen är lång. Men det viktigaste är ändå att ta tag i problemen. Min syn på detta, som före detta snickare, nu lärare/utbildare inom byggbranschen och egenföretagare, ser ut så här: Det ansvar som de olika ”ak- törerna” – byggherre, entreprenör, besiktningsman har enligt arbetsmiljölagen, i föreskrifter och sin egen policy måste följas. Byggherrens kunskaper måste öka. Företagen måste börja förstå vinsten i att ha en frisk och stark personal. Om de ger ett större ansvar till arbetarna för sina jobb, kommer de att göra ett bättre och därmed säkrare jobb. De ska se dem som en resurs inte bara något som får karusellen att snurra. Arbetstagarna måste veta mer om sina skyldigheter, de har inte bara rättigheter att kämpa för. Som lärare presenterar jag de skyldigheter de har, enligt arbetsmiljölagen, och som kommer att skapa mycket bättre arbetsmiljö med färre olyckor, Min elskada tas inte på allvar l Jag har bevisligen råkat ut för en elskada och fått men så att jag inte kan arbeta mer. Afa försäkringsläkare avslår med motivering att det inte finns så mycket dokumentation om elskador. Det är en bättre policy för Afa att skänka 2 miljoner kronor till en forskare i Göteborg, vilket man nyligen gjort, än att gynna enskilda förtidspensionerade försäkringstagare. CLAES Fler debattinlägg på webben www.byggnadsarbetaren.se tyck till direkt på nätet! Gå in på vår hemsida /Tyck till/ . www.byggnadsarbetaren.se. 4 byGGNADSARbEtAREN nr 10 aUgUsti 2008 Att använda skyddsutrustning –en självklarhet för alla? bättre lönsamhet, högre kvalitet om de följs. Att rapportera brister och fel i arbetsmiljön vet de flesta, men vilka brister som ska rapporteras har de svårare att förklara. Vanliga brister som räknas som tillbud är onormal dammspridning, onödigt buller, dålig belysning, onödigt tung belastning och skyddsanordningar som inte fungerar. Att samarbeta med arbetsgivaren för att skapa en bra arbetsmiljö innebär att man inte kan klaga på bristerna, utan att man själv hjälper till att ta fram de åtgärder som passar bäst. Att kunna följa givna regler och föreskrifter kräver att bygg- herren har skrivna regler för arbetsplatsen, företagen har en arbetsmiljöpolicy som de kan följa, att skyddsombud informerar om hur i praktiken reglerna ska följas, att arbetarna har tillgång till regler och föreskrifter. Att använda skyddsutrustning borde vara en självklarhet för de flesta, men med den attityd som präglar branschen så räcker inte sunt förnuft för att skydda sig och andra. Se till att byggherren följer de hårda reglerna bättre och med ett större ansvar. Se till att företagen har en ar- betsmiljöpolicy de verkligen kan leva upp till och att alla kan följa den. Se till att arbetstagarna har den utbildning som krävs för att de ska kunna följa de minimikrav som arbetsmiljöverket ställer på arbetsmiljön. Se till att skyddsombud får en högre status och att de kan genomföra sitt arbete. Se till att attityder förändras så att alla kan ta ansvar för arbetsmiljön. MAGNuS SohL bygglärare Karlstad eU-sanningen och ja-sägare l De lettiska arbetare som byggde skolan i Vaxholm åkte hem julen 2004. NCC färdigställde bygget, mina kolleger tjänade då 163 kronor i timmen. Laval hävdade att deras anställda fick ungefär 75 kronor i timmen. Vår tidning Byggnadsarbetaren avslöjade att de löner som utbetalades i själva verket låg ungefär kring 35 kronor i timmen, uppgifter som senare styrktes av jobbarnas inkomstdeklarationer som Laval undertecknat.”De ljög” heter det om EU och fallet Vaxholm. Inför folkomröstningen om medlemskapet till EU 1994 lovade såväl socialdemokraterna som arbetsgivareföreningen och de borgerliga partierna att Bryssel inte skulle lägga sig i den svenska arbetsrätten. UD:s sekretariat för Europa- information hävdade att ”frågor om bland annat löner och stridsåtgärder, till exempel strejker, skall inte beslutas på EU-nivå”. Ingvar Karlsson, Ines Uusman, Margot Wallström och andra ledande EU-positiva figurer lovade att arbetsrätten aldrig skulle bli föremål för Brysselmaktens inblandning. Till och med ledande förbundsordförande ställde sig in i kören, därbland vår f d ordförande Ove Bengtsberg, vid en träff våren -94 på Rönneberga. SIxtEN thuRESSoN gnesta E-post: redaktionen@byggnadsarbetaren.se Faxa: 08-728 49 80 Ring: 08-728 48 00 Glöm inte uppge namn och telefonnr (som hemlighålls mellan dig och redaktionen om du använder signatur).
Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren 5 Smak 5 Lukt
Byggnadsarbetaren Skolstart
Byggnadsarbetaren Hälsa
Byggnadsarbetaren Byggteknik
Byggnadsarbetaren Porträtt
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Test
Byggnadsarbetaren Grejer & Grepp
Byggnadsarbetaren Byggfolk
Byggnadsarbetaren Sista ordet
Byggnadsarbetaren Bildkrysset