Bråttom med klimatmål Om den globala värmeökninge
n inte ska bli större än 2 grader – vilket politikerna har beslutat om – får de samlade utsläppen av koldioxid inte överstiga 1 000 gigaton. Hittills under den industriella perioden har mänskligheten släppt ut 540 gigaton. Bara 460 återstår alltså innan vi slagit i taket. ▶Enligt Markku Rummukainen, professor i klimatologi och en av de drygt 200 huvudförfattarna till första delen av IPCC:s femte klimatrapport, som presenterades i Stockholm i slutet av september, har vi nått gränsen för två graders temperaturhöjning inom 10–15 år. – Utsläppen ligger idag på 30– 40 gigaton per koldioxid per år. Det rör sig inte om alltför många år, framhåller han. FN:s klimatpanel uttalade sig med större säkerhet än tidigare. Rapporten sammanfattar de senaste sex årens klimatforskning. Att det är människan som till stor Isarna fortsätter att smälta och det krävs nu snabba åtgärder för att minska koldioxidutsläppens allvarliga konsekvenser. del orsakar klimatproblemen fastställs med 95-procentig säkerhet. Forskarna känner sig säkrare tack vare fler observationer och bättre klimatmodeller. Kan inte vänta Enligt Thomas Stocker, en av två ordförande under arbetet med rapporten, kommer värmeböljor att bli vanligare och vara längre. – Att förhindra fortsatta klimatförändringar kräver stora minskningar av växthusgasutsläppen, sade han vid presskonferensen i Stockholm. Erik Thornström, områdesansvarig för skatter och styrmedel på Svensk Fjärrvärme, säger att det nu är dags att lämna diskussionerna med de så kallade klimatskeptikerna bakom sig. – Vi har fått de besked vi kan begära från den samlade naturvetenskapliga expertisen. Det börjar bli bråttom. Det krävs snabba åtgärder om inte koldioxidutsläppen ska få allvarliga konsekvenser. Strax efter att IPCC:s presskonferens avslutats genomförde Nordiska ministerrådet och Miljödepartementet ett seminarium som diskuterade vad klimatrapporten innebär för politiken och näringslivet. Nordiskt samarbete Där framhölls bland annat möjligheten att i ett nordiskt samarbete skapa ett högeffektivt fossilfritt energisystem med vår stora baskraft i form av vattenkraft och kärnkraft, tillgång till biomassa, väl utbyggd fjärrvärme och gemensam elhandel vid Nordpool. Men ett utökat nordiskt samarbete förutsätter att politikerna skapar bättre samordnade spelregler. IPCC:s nästa delrapport presenteras i mars och handlar om effekter, sårbarhet och anpassning. Monika Rhein, huvudförfattare och professor i oceanologi, intygar att dagens resultat blir viktiga för kommande analyser. GÖRAN KRISTIANSSON Låga prisökningar på fjärrvärme Ökningen av medelpriserna av fjärrvärme är den lägsta på sju år. Det visar Svensk Fjärrvärmes samlade prisstatistiken för fjärrvärme, som presenterades den 9 oktober i samband med att den så kallade Nils Holgersson-rapporten lanserades. Knappt 2 öre/kWh eller drygt 2 procent ökade medelpriset per kommun för mindre flerfamiljshus, som är det som jämförs i Nils Holgersson. ▶Svensk Fjärrvärme samlar årligen in nationell prisstatistik för småhus, större flerfamiljshus och mindre flerfamiljshus. Prisstatistiken för mindre flerfamiljshus är också basen för den så kallade Nils Holgersson-rapporten. I rapporten jämförs fjärrvärmepriserna för ett likadant flerfamiljshus i 4 Sveriges kommuner. Rapporten ges ut av Nils Holgersson-gruppen, som består av SABO, Riksbyggen, Fastighetsägarna, HSB och Hyresgästföreningen. Årets prisstatistik visar att för mindre flerfamiljhus är medelpriset per kommun 81,55 öre/kWh, vilket är en ökning med drygt 2 procent 2013 och den lägsta ökningen på många år. För större flerfamiljshus är medelpriset 79,3 öre/kWh, en ökning på 2,4 procent och för småhus 87,2 öre/kWh, en ökning med 2,7 procent. Även för övriga hustyper är alltså trenden med modesta prisökningar densamma som för Nils Holgersson-fastigheten. – Det finns nog flera förklaringar till att prisökningarna blev måttliga detta år. Bränslepriserna har stabiliserats, och det är den 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 2004 2006 faktor som har störst påverkan på prissättningen. Sen har dessutom konkurrensen hårdnat på de lokala värmemarknaderna, ikapp med att elpriserna har sjunkit, säger Ulrika Jardfelt, VD på Svensk Fjärrvärme. Fjärrvärmepriserna varierar mycket mellan olika orter eftersom fjärrvärmepriset sätts utifrån lokala förutsättningar. Se2008 2010 Småhus Mindre flerfamiljshus 2012 Större flerfamiljehus dan tidigare visar prisstatistiken till exempel att mindre nät generellt har högre pris än ett stort nät och att nät med kraftvärme har lägre pris än ett med enbart värmeproduktion. Därför är jämförelser med ”tio-i-topp-listor” med högst och lägst fjärrvärme inte relevanta menar Svensk Fjärrvärme. ANN-SOFIE BORGLUND Fjärrvärmetidningen • Nr 7 • November 2013 Källa: Svensk Fjärrvärme