Advokaten 1
Fokus Affärsadvokater under press S verige och vä
rlden har upplevt den värsta lågkonjunkturen på länge. Även advokatbranschen drabbades när antalet företagstransaktioner sjönk drastiskt. Från England och USA kom rapporter om uppsägningar av delägare och stora besparingar. I jämförelse tycks Sverige ha kommit ganska lindrigt undan, men även här tvingades stora byråer med inriktning på företagsförvärv ställa om till andra områden, som refinansiering, processer och obeståndsrätt. Krisen fick advokatbyråerna att dra ned på rekryteringen och att vänta med en del investeringar. Nu vänder det uppåt igen. Företagsöverlåtelserna har börjat ta fart och uppdragen blir fler. Här och där väcks säkert hoppet om en återgång till de gyllene tiderna med ständig tillväxt, som för advokatbyråerna kulminerade år 2008. Blir det så? Stefan Brocker, managing partner på Sveriges största advokatbyrå Mannheimer Swartling, tror inte det. – Vi har haft en tillväxt i branschen som varit i stort sett oavbruten i modern tid. Vi har kunnat räkna med tillväxt och med att lönsamheten kan höjas genom ett ständigt ökat ratio mellan partners och biträdande jurister. Det har lett till att vi har blivit fler och fler, som har jobbat mindre och mindre. Något tillspetsat skulle man kunna säga att vår bästa tid ligger bakom oss, säger han. Brocker påpekar att affärsjuristerna under mycket lång tid har haft större vinstmarginaler än någon annan konsultbransch. Byråerna växte under de goda åren närmast okontrollerat, en utveckling som knappast kan fortsätta. – Branschens aktörer har haft så stora vinstmarginaler att man faktiskt inte har behövt fundera på sånt som andra branscher måste fundera på, nämligen kostnader och effektivitet. Det har varit säljarens marknad under lång tid, säger han. Andra advokater är mer positiva inför framtiden. Samtidigt verkar det som att ord som effektivitet och service överlag fått en mer framträdande roll på många byråer under lågkonjunkturen. maktbaLans Vad har hänt? Tidskriften European Lawyer återger i sitt marsnummer en stor undersökning bland bolagsjurister världen över, och finner att det pågår en förändring av advokatmarknaden. Krisen har fått köparna av affärsjuridiska tjänster, främst bolagsjurister vid medelstora och stora företag, att tänka i nya banor och ställa nya krav på sina leverantörer (läs mer om undersökningen i artikeln på sidan 28). Samtidigt blåser avregleringsvindar 24 Relationen mellan affärsadvokater och deras klienter har förändrats av lågkonjunkturen. i Europa, med EU-kommissionen som driver på för ökad konkurrens och bättre skydd för konsumenterna. Än har inte avregleringen satt några direkta spår i Sverige, som ju redan har en öppen marknad för juristtjänster, utan advokatmonopol. Men även här har bolagsjuristerna under krisen börjat se över vilka och hur mycket juridiska tjänster man kan köpa – och vad de får kosta. European Lawyer beskriver situationen på den globala marknaden som ett maktskifte, där bolagsjuristerna tar mark på advokaternas bekostnad. – Det blir konsekvensen av en sjunkande världsekonomi, att alla ser över sina kostnader, framför allt konsultkostnader. Bolagsjuristerna får starka direktiv från sina styrelser att de måste skära ner, säger Michael Wigge, vd på advokatbyrån Vinge. Hans bild delas av Per Nyberg, managing partner på Linklaters i Stockholm. – Det är ingen tvekan om att klienterna är mer försiktiga med kostnaderna. För oss blir det då viktigt att vara kostnadseffektiva och lyhörda för våra klienters behov, säger han. betaLa rÄtt pris Klienterna ser alltså över sina kostnader, och inget tyder egentligen på att de kommer att släppa sin kostnadsmedvetenhet. För advokaterna leder detta till att det blir allt vanligare med diskussioner om arvodesnivån och exakt vilka tjänster klienten behöver. – Utgångspunkten är ju att det ska vara skäAdvokaten Nr 4 • 2010