Advokaten 1
Fokus Affärsadvokater under press engLand Ekonomi
skt tryck ger snabba förändringar I England har hård konkurrens och strävan efter att pressa priserna fått allt fler stora advokatbyråer att utlokalisera delar av sin verksamhet. Dessutom driver myndigheterna på för att avreglera advokatmarknaden, bland annat genom uppluckringar i de advokatetiska reglerna. Men nu visar det sig att klienterna inte bara är positiva till utvecklingen. L ondon City är Europas affärsjuridiska centrum. En rad stora internationella byråer har sina huvudkontor här, och priserna på de tjänster de erbjuder kan ibland vara svindlande. Men den ekonomiska krisen har slagit hårt mot den så kallade Magic circle och övriga engelska advokatbyråer. Närmast dagligen har det rapporterats om uppsägningar och nedskärningar på storbyråerna. Och precis som i Sverige har Londonbyråernas klienter blivit allt tuffare när det gäller att handla upp advokattjänster och att förhandla om priset. Dessutom är den engelska marknaden för affärsjuridiska tjänster mitt i en stor omvandling, driven av strävan efter ökad konkurrens och större inflytande för konsumenterna, en strävan som fick sin början när regeringen 2003 gav David Clementi i uppdrag att granska den juridiska tjänstemarknaden. Clementis förslag för att göra advokatmarknaden mer innovativ, konkurrensutsatt och konsumentvänlig innebar bland annat nya regler för hur advokatbyråerna får ägas och drivas. Clementirapporten fick utgöra grunden för ”Legal Services Act”, som nu stegvis implementeras i England och Wales. Just nu arbetar man bland annat på att skapa regler för hur tillstånden för så kallade alternativa byråstrukturer, ABS, ska utformas. ABS innebär i korthet att ickeadvokater får äga advokatrörelser, antingen som utomstående investerare eller som delägare i en så kallad multidisciplinary practice, som byrån driver tillsammans med andra yrkesgrupper. kritik från andra LÄnder Planerna på ABS har fått stöd av Law Society of England and Wales, men mött hård kritik från andra advokatorganisationer i Europa. Bland annat har Rådet för advokatsamfunden i Europa, CCBE, i flera remissvar sagt nej till reformen. – CCBE:s råd är att man inte ska gå vidare med ABS, säger Sieglinde Gamsjäger, ansvarig för advokatetiska frågor vid CCBE:s kansli. CCBE befarar enligt Gamsjäger att advokatetiska kärnvärden som oberoende, frihet från intressekonflikter och tystnadsplikt hotas om ickeadvokater tillåts få inflytande över advokatbyråernas verksamhet. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg hör till de starkaste kritikerna mot ABS. – Sveriges advokatsamfund liksom övriga advokatsamfund med undantag för Law society delar CCBE:s inställning. Till detta kommer att argumentet för att öppna upp för externt ägande och ytterst börsintroduktion brukar vara ett uppgivet behov av finansiering. Det är inte argument som håller, säger Anne Ramberg. Law Society of England and Wales har under vintern tagit initiativ till en studie av hur ABS kan tänkas påverka marknaden. I februari inledde företaget Oxera Consulting en serie telefonintervjuer för att bedöma hur advokatbyråerna ser ut i dag och vad de nya reglerna om ABS kan innebära. Enligt planerna ska ABS tillåtas från 2011. kLienterna vÄrnar etiken Även i Skottland har avregleringssträvandena De engelska affärsadvokaterna står mitt i en stor förändring. 30 satt spår och väckt debatt. Enligt regeringens ”Legal Services Bill” ska alternativa byråstrukturer tillåtas också norr om gränsen i det Förenade kungadömet. Förslaget har splittrat advokatkåren, och de fyra största skotska advokatbyråerna har gått så långt att de hotat med att lämna Law Society of Scotland och i stället ansluta sig till den engelska motsvarigheten om ABS inte blir verklighet. England har också gått i spetsen för ändrade regler för advokaterna. De advokatetiska Advokaten Nr 4 • 2010