Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren ANNE RAMBERG Klientern
a flyttar fram sina positioner detta nummer av tidskriften Advokaten har som tema hur ekonomiska faktorer påverkar advokatyrket. Ekonomiska implikationer får allt större inverkan på advokatyrket, liksom på samhället i stort. Frågan är vart denna utveckling leder oss. Sedan många år har det politiska arbetet inom Europa främst haft ekonomiska förtecken. Ett övergripande mål för EU är som bekant att åstadkomma fri rörlighet för varor och tjänster. Det innebär att avskaffa handelshinder och att öka konkurrensen. Kommissionens arbete har härvidlag varit särskilt inriktat på de så kallade fria yrkena, däribland advokatyrket. Utgångspunkten har i detta sammanhang varit att riva de monopol som byggts upp och de hinder som föreligger för advokater att verka i andra medlemsstater. I det uttalade syftet att skydda konsumenternas intressen har en rad regler införts såväl internationellt som nationellt. Dessa förändringar har inte alltid varit till det bättre. Den svenska advokatmarknaden är nästan helt avreglerad, i den meningen att vi sedan lång tid, med undantag för offentliga försvar, saknar advokatmonopol och advokattvång. Vem som helst kan sälja juridiska tjänster. Vem som helst kan i princip uppträda som ombud inför domstol. Härvidlag skiljer sig det svenska systemet markant från vad som gäller i flertalet andra länder inom och utanför EU, Finland undantaget. Svenska advokater åtnjuter emellertid 4 förmånen av en skyddad titel. Det är medlemskapet i Advokatsamfundet och den därur härflytande advokattiteln som ger advokaten dennes särställning och klienten dess rättigheter. I Sverige har advokater sedan något decennium dessutom haft rätt att göra reklam. Vi har heller inte några i lag bestämda tariffer för hur vi ska ta betalt, med undantag för den statliga timkostnadsnormen! Så långt har EU funnit att allt är gott och väl. Den svenska advokatmarknaden är i stort sett fri och de svenska advokaterna har därför ännu inte drabbats negativt av den europeiska lagstiftningsivern. den svenska advokatkåren kommer, detta till trots, likväl förstås att påverkas av de förhållanden som driver den ekonomiska utvecklingen. Nationellt påverkas advokaternas ersättning givetvis negativt i tider av svag ekonomi. Timkostnadsnormen liksom rätten till ersättning för nedlagt arbete har emellertid inte utvecklats på ett för advokaterna gynnsamt sätt, ens i tider av högkonjunktur. Detta är ett oacceptabelt förhållande, särskilt i ljuset av de gigantiska resurser som år efter annat tillförs i första hand polisen och kriminalvården, men även rättsväsendet i övrigt. Den njugga behandlingen av advokaterna synes vara en politisk fråga primärt styrd av andra hänsyn än de strikt ekonomiska. Advokaten Nr 4 • 2010