Advokaten 1
Nyheter E-postöverklagande kräver bevis om mottag
ande det räcker inte att ett överklagande har skickats med e-post i rätt tid. för att överklagandet ska beaktas måste det också kunna visas att e-posten har kommit fram till mottagaren. det innebär ett beslut av hd. Att ett överklagande kommit bort i e-posten är inte skäl för återställande av försutten tid, enligt ett beslut av Högsta domstolen. En person överklagade hovrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd i ett mål. Han skickade in överklagandet med e-post via en webbposttjänst dagen innan överklagandetiden gick ut. Det framgår av en kopia av överklagandet att hovrättens e-postadress har skrivits rätt och att överklagandet skickades in i tid. När personen som överklagade talade med hovrätten på telefon nästan åtta veckor senare, fick han veta att hovrätten inte hade tagit emot överklagandet och att det överklagade beslutet hade vunnit laga kraft. den kLagande ansökte hos Högsta domstolen om återställande av försutten tid för att överklaga hovrättsbeslutet. Men HD avslog hans ansökan i ett beslut den 24 mars 2010. HD skriver i sitt beslut att det går att överklaga ett hovrättsbeslut med e-post och att det visserligen får godtas att den klagande har skickat överklagandet till hovrätten med e-post. Däremot har han inte kunnat visa att överklagandet också har kommit in till hovrätten. enLigt hd bör man i fall som rör tidsfrister utreda om ett epostmeddelande har kommit in till domstolen, om det är praktiskt möjligt. Men eftersom det i det här fallet inte längre utifrån hovrättens e-postsystem går att utreda om överklagandet har kommit in till hovrätten, avslår HD ansökningen om återställande av försutten tid. Det har inte någon betydelse att det fortfarande kan ha varit möjligt att utreda frågan vid den tid då den klagande talade med hovrätten i telefon. frågeförbudet i rb ska även gälla patentombud Regeringen föreslår i en proposition att de som har auktoriserats som patentombud i särskild ordning inte ska få höras i rättegång om förtrolig information som de har fått kännedom om i sin yrkesutövning och som rör patenträttsliga angelägenheter. Regeringen lämnar också förslag till en ny lag om auktorisation av patentombud. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 september 2010. Advokatsamfundet avstyrkte i sitt remissvar på betänkandet Auktorisation av patentombud (soU 2007:27) förslaget. Advokatsamfundet konstaterade att motivet till förslaget att utvidga frågeförbudet var att det skulle minska obalansen i patentprocesser i UsA. skälet för en utvidgning av frågeförbudet var därmed inte i första hand att undvika oönskade resultat i svenska rättegångar, vilka rättegångsbalken är avsedd att reglera. MA HD mål nr Ö 3626-08 Regeringens proposition 2009/10:202 Sekretess omfattar inte bolagsjurister kommunikation med bolagsjurister omfattas inte av eu:s sekretesskydd för advokater, även om bolagsjuristen är ledamot av sitt lands advokatorganisation. Det anser generaladvokaten Juliane Kokott som nu lämnat sitt underlag och beslutsförslag till EU-domstolen. Hon går därmed emot förstainstansrättens dom från 2007. Frågan om vem som kan åberopa advokatsekretess är grundläggande i det så kallade Akzo Nobel-målet. Målet har sin grund i EU-kommissionens utredning av en misstänkt kartell i början av 2000-talet. Under en undersökning av företaget Akzo Nobels lokaler i Storbritannien lät kommissionen kopiera e-post som utväxlats mellan vd och en bolagsjurist. Bolagsjuristen var ledamot av Nederländernas advokatsamfund, och åberopade advokatsekretess.* Enligt Kokott har advokatsekretessen dock sin grund i dels klientens rätt till försvar, dels advokatens särskilda roll i rättssamhället, en roll som kräver oberoende. Bolagsjurister kan, som anställda av företag, inte hävda något sådant oberoende. Kokott skriver också att det inte finns någon tendens i EU:s medlemsstater att bolagsjurister omfattas av sekretessen. EU-domstolen ska nu pröva målet. Domstolen är inte bunden av generaladvokatens yttrande. UB *I vissa länder kan bolagsjurister vara medlemmar av landets advokatorganisation, dock inte i Sverige där det ställs höga krav på oberoende från olika intressen för att beviljas inträde i Advokatsamfundet. Advokaten Nr 4 • 2010 hd: skattetillägg inte hinder för åtal högsta domstolen har meddelat två avgöranden om skattetillägg och lagföring. i besluten finner hD att förbudet mot dubbla förfaranden i brottmål i Europakonventionens tilläggsprotokoll nr 7, artikel 4, inte hindrar att den som har påförts skattetillägg för oriktiga skatteuppgifter också åtalas för skattebrott. hD var inte enig om besluten. HD:s beslut den 31 mars 2010 i målen nr B 5498-09 och B 2509-09 ”synnerligen ömmande omständigheter” hovrättsrådet Eva Lönqvist ska kartlägga tillämpningen av utlänningslagens undantagsbestämmelse om synnerligen ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd, särskilt när barn är berörda. kartläggningen ska avse tilllämpningen hos både migrationsverket och migrationsdomstolarna samt vägledande domar av migrationsöverdomstolen. 7