Advokaten 1
Nyheter EU-parlamentariker vill ha stärkt skydd f
ör misstänktas rättigheter det svenska ordförandeskapets förslag om stärkta rättigheter för brottsmisstänkta är för svagt. det anser europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, som vill utvidga förslaget. Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor behandlade i april rådets förslag till stärkta rättigheter för brottsmisstänkta, som lades fram i oktober. Utskottet vill dock gå längre än förslaget, och röstade för ett tillägg till det. I praktiken innebär det att utskottet ger sitt stöd till kommissionären Vivian Redings förslag om rätten till tolkning och översättning för misstänkta i brottmål. under det svenska ordförandeskapet enades EU:s medlemsstater om att skapa ett bindande direktiv om rätten till tolkning och översättning. Redings förslag innebär bland annat följande: • Misstänkta ska ha rätt till en skriftlig översättning av alla grundläggande dokument, inte bara en muntlig genomgång. • Tolk ska finnas till hands inte bara i rätten, utan också för samtal med advokat och under polisförhör. • Alla EU-medborgare ska ha rätt till juridisk rådgivning innan de avsäger sig rätten till tolkning och översättning. efter utskottets omröstning ska EU-parlamentet ta ställning till vilket förslag som ska gälla. Viviane Reding, kommissioVivian Reding Förslaget fick kritik från såväl advokatorganisationen CCBE som kommissionären för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap, Viviane Reding, för att vara allt för svagt. I mars la Reding fram ett nytt förslag, som stärker rätten till tolkning och översättning ytterligare. när för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap, säger i en kommentar att hon är glad att utskottet vill värna om rätten till en rättvis rättegång. – Det är viktigt att vi inte faller för frestelsen att nöja oss med ett allt för svagt förslag. Direktivet måste hålla samma nivå som EU:s rättighetsstadga och Europakonventionen, fastslår Reding. UB samfundet på Justitiedepartementet Den 29 april besökte representanter för Advokatsamfundet Justitiedepartementet för att utbyta information om centrala frågor. Från departementet medverkade bland andra justitieminister Beatrice Ask, expeditionschefen Nils Öberg samt rättscheferna per hall och stefan Johansson. De berättade bland annat om grundlagspropositionen och om aktuella lagstiftningsprojekt. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg informerade om samfundets proaktiva tillsyn över ledamöterna och förslaget om en förändring av femårskravet för att antas som ledamot. hon tog också upp frågan om timkostnadsnormen och de problem som är förknippade med den. Från Advokatsamfundet deltog också ordförande advokat tomas Nilsson, vice ordförande advokat claes Zettermarck, disciplinnämndens ordförande advokat Lena Frånstedt Lofalk, chefs-jurist maria Billing samt ställföreträdande chefsjuristerna Johan sangborn och helene Lövung. Barnen frånvarande i biståndsmål barnen i familjer som överklagat beslut om ekonomiskt bistånd från socialtjänsten kommer sällan till tals. det visar forskning kring barn och ekonomisk utsatthet. Uppsalaforskarna Elisabet Näsman, Christina von Gerber och Stina Fernqvist har analyserat 240 länsrättsdomar om ekonomiskt bistånd under åren 2004 och 2005 för att se hur barnen och deras behov är synliga i domarna. Resultatet är nedslående. Trots att barn enligt barnkonventionen har rätt att komma till tals Advokaten Nr 4 • 2010 i alla frågor som påverkar dem är barnen ofta påtagligt frånvarande i domarna. I de fall barnens specifika behov överhuvudtaget lyfts fram tycks de nästan aldrig påverka utgången i målen. en förkLaring kan enligt forskarna vara att såväl rätten som socialtjänsten och föräldrarna strävar efter att skydda barnen från frågor om familjens ekonomiska situation. Det är också tydligt, menar Näsman, von Gerber och Fernqvist, att barnen i dessa ärenden snarare betraktas som ”objekt för föräldraskap” än som medborgare med egna rättigheter. Det är alltså föräldrarnas försörjningsansvar snarare än barnens egna rättigheter som står i centrum för besluten. Forskarna avslutar sin rapport med frågan om barnen behöver egna juridiska biträden i dessa mål, eftersom varken föräldrar, socialtjänst eller länsrätt tycks beakta barnens rätt till delaktighet. Näsman, Elisabet; von Gerber, Christina; Fernqvist, Stina:”Berörd, beskriven, frånvarande – hur länsrättens domar beskriver barn i ekonomiska biståndsäranden”, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, 2009. ett fåtal unga står för ungdomsbrotten Det är relativt vanligt att ungdomar åtminstone vid något enstaka tillfälle begår brott. Brottsligheten är dock skevt fördelad och en mindre andel av de unga svarar för en betydande del av den totala brottsligheten bland ungdomar. Det visar skolundersökningen om brott som Brottsförebyggande rådet (Brå) har publicerat. Enligt Brås utredare har de ungdomar som begår många brott relativt ofta problem både i skolan och hemma. De umgås ofta med andra ungdomar som begår brott och de har en tillåtande attityd till att begå brott. pojkar begår oftare grövre stöld- och våldsbrott än flickor, och är något mer utsatta för våld än flickor. Något fler flickor än pojkar uppger att de har blivit hotade så att de har känt sig rädda. www.bra.se 9