Tidningen Energi, nr 7/2018 1
Nyheter utrikes Vattenfall säljer av värmeverksam
het FJÄRRVÄRME Staden Hamburg återköper sitt fjärrvärmenät från Vattenfall från och med 1 januari 2019. Vattenfall beklagar stadens beslut. Synen på bioenergi delar politikerna i EU. Bioenergi lever farligt i EU KLIMATMÅL Bioenergins vara eller icke vara är en vattendelare i EU:s energipolitik. Här skiljer sig också den europeiska miljörörelsens syn från den svenska. I svensk debatt lyfts ofta bioenergi som huvudalternativet i omställningen till ett förnyelsebart energisystem. Biobränslen står redan för en stor del av den svenska energiproduktionen. Den gröna gruppen i EUparlamentet har dock blivit allt mer kritisk till biobränslen. Här hänvisas det till forskning som varnar för att nedhuggning av träd kan leda till att koldioxid frigörs istället för att vara lagrat i skogen. Det har också framförts att ett högt uttag av biomassa kan hota den biologiska mångfalden. Å andra sidan har det presenterats forskarrapporter som pekar på att bioenergi är avgörande för att nå klimatmålet och bör därför vara en central del av EU:s politik för förnybar energi. De negativa tongångarna har vunnit mark i EUparlamentet. Finland och Sverige står allt mer ensamma som förespråkare för bioenergianvändning som ett medel att balansera upp klimatmålen. EUkommissionen arbetar nu med reviderade lagförslag. 16 Tidningen ENERGI Nr 7 2018 – Det är ingen hemlighet att vi gärna hade velat arbeta vidare med fjärrvärmenätet tillsammans med staden för att ställa om mot en mer miljömässig värmeproduktion och ökad integration av förnybar energi. Vi respekterar beslutet och kommer att göra allt för att överlämningen av bolaget till staden ska bli så smidig som möjligt. Det var inte aktuellt för Vattenfall att fortsätta som en ren minoritetsägare, säger Tuomo Hatakka, värmechef på Vattenfall. Värmeverksamheten i Hamburg har i avtal mellan Vattenfall och staden värderats till ett minimumpris på 950 miljoner euro. Köpeskillingen som staden ska betala uppgår till 625 miljoner euro, justerad för den andel som köptes av staden 2012. Återköpet omfattar fjärrvärmenätet, värmeverken Tiefstack och Wedel och totalt cirka 590 heltidstjänster. Hamburg köper tillbaka sitt fjärrvärmenät. BENGT MAGNUSSON Österrike frälser ”Vinterpaketet” men kapacitetsmarknader skaver FÖRHANDLING EU:s klimat- och energikommissionär Miguel Arias Cañete är hoppfull om att de åtta delarna av det så kallade ”Vinterpaketet”, Ren energi för alla européer, ska vara färdigförhandlade under det innevarande österrikiska EU-ordförandeskapet. Flera viktiga frågor återstår dock. Elmarknadsdirektivet och elmarknadsförordningen är ett par av dessa viktiga frågor, men det som spökar för det österrikiska ordförandeskapet är frågan om kapacitetsmekanismerna och de strategiska reserverna. Flera medlemsländer motsätter sig helt kapacitetsstöd medan andra länder, de som redan implementerat nationella kapacitetsmarknader, anser att EUregelverket är för långtgående och att det därför måste luckras upp: – Vi vet ju att flera medlemsstater i EU har infört olika typer av kapacitetsmekanismer de senaste åren. Vi är också medvetna om ämnets politiska känslighet, särskilt när det gäller klimat skydd – på detta område varierar medlemsstaternas åsikter en hel del, säger österrikiska energiministern Elisabeth Köstinger och fortsätter: – Vårt mål som ordförandeland är att hitta lönsamma förslag och kompromisser som erbjuder å ena sidan en säker rättslig ram, å den andra sidan optimal försörjnings trygghet utan Elisabeth Köstinger. att riskera de europeiska klimatskydds kraven. Subventionerad kolkraftproduktion väcker ont blod hos flera av EU:s medlemsländer. Framförallt retar det tyska systemet med strategiska reserver upp känslorna. EUkommissionen har nickat igenom Tysklands rätt att subventionera smutsiga kolkraftverk, så att landet även vid extrema efterfrågetoppar ska kunna klara balanseringen av systemet. Flera länder kräver nu att regelverket skärps. Tyskland å sin sida hävdar att de här undantagen måste till för att säkerställa energiförsörjningen post 2022, då elproduktionen från kärnkraft ska upphöra. Angela Merkel får brottas vidare med fördelningen kolkraft/förnybar kraftproduktion: i dagsläget kommer 36 procent av elen från vardera. BENGT MAGNUSSON FOTO: MOSTPHOTOS FOTO: ULF NEUGEBAUER/MOSTPHOTOS