Tidningen Energi, nr 7/2018 1
FOTO: SVENSK TORV Det är risk för ännu en vinter
med biobränslebrist. FOTO: MOSTPHOTOS – Energitorven behövs i biobränslemixen och det kommer säkert att märkas i vinter, säger Ingrid Kyllerstedt, tf vd på Svensk torv. FOTO: SVENSK TORV kan sätta sig in i allt kring torven. Torven är berättigad till elcertifikat och behandlas då som vind, sol och andra förnybara bränslen. FNs klimatpanel har också klassat torv som ett mellanting mellan förnybart och fossilt bränsle, men det som komplicerar situationen är att energitorven också är belagd med utsläppsrätter. Vi arbetar hårt för att förändra att det bara är förbränningen av torv som man tar med i beräkningen i EU. Torv från dränerad mark har stora klimatfördelar som EU också måste beakta, säger Ingrid Kyllerstedt. Tekniska fördelar Allt färre kraftvärmeverk använder torv. Kommunledningar har fattat beslut om att bara använda 100 procent förnybara bränslen och då faller ofta energitorven bort. Ingrid Kyllersted anser att det är olyckligt, eftersom man inte ser till torvens livs cykel, bara till utsläppshandeln. – Torv har många tekniska fördelar, den minskar beläggningen i pannorna och ökar effektiviteten. Istället för torv används svavelgranulat som belastar miljön negativt. Många elbolag vill gärna ha torven kvar, men energitorvens koppling till utsläppshandeln är svår att förklara för kunderna och klimatfördelarna syns därför inte. Gustav Melin tror att torven kan spela en viktig roll i energimixen, framförallt bör torven komma in före eventuell kolanvändning. – Det finns många argument som talar för torven. Jag upplever det som att lite positivare vindar blåser för torven i Sverige, många förstår att de dikade torvmarkerna redan ligger och oxiderar och att det är bättre om de för göra det i ett kraftvärmeverk Många torvmarker dikades under början av 1900talet för att utöka landets jord och skogsmark. Detta har medfört att över en fjärdedel av Sveriges torvmarker är dikade. – Ny forskning visar att dikad skogsmark släpper ut växthus gaser som motsvarar att 2,5 miljoner bilar kör ett varv runt jorden – varje år. Vi tycker att man ska skörda torven, och sedan efterbehandla till lämpligt alternativ. På så sätt stoppar vi de växthusgaser som läcker från de dränerade torvmarkerna, säger Ingrid Kyllerstedt. Hur ser energitorvens framtid ut? – Görs det inget för energitorven, så har vi kanske ingen bransch kvar om fem år. Vi behöver se politiska initiativ snart. Vi har sett initiativ för vattenkraften, men inte för torven. Vi måste öka medvetenheten om torvens fördelar hos konsumenterna. Energitorven behövs i biobränslemixen och det kommer säkert att märkas i vinter, om inte förr. LÄS MER Ingen brist på grot Nr 7 2018 Tidningen ENERGI 21