Tidningen Energi, nr 7/2018 1
Nyheter Hög leveranssäkerhet för el är ingen själ
vklarhet. Det är ett politiskt mål som måste definieras, om inte ökar otryggheten i samhället och påverkar all annan energi- och klimatpolitik. – Det är mycket allvarligt att det inte finns någon politisk ambitionsnivå för leveranssäkerheten, säger Pernilla Winnhed, vd på Energiföretagen Sverige. TEXT: MORTEN VALESTRAND Säkra elleveranser – en kärnfråga Frågan om säkra elleveranser har växt till att bli det sammanhållande navet i svensk energipolitik. Tidigare var leveranssäkerheten en självklar del av eldistributionen som ingen behövde ifrågasätta då det var givet att alla arbetade för att elen skulle levereras utan avbrott. Så är det fortfarande, men då total hundraprocentig elleverans dygnet runt i hela landet till envar tid är en ouppnåelig vision så behöver energibranschen och samhället ett politiskt mål. – Sverige måste sätta upp en ambitionsnivå och det är en fråga som regeringen behöver ta itu med på en gång, säger Pernilla Winnhed. Pressen ökar Elnätet är under stor press. Befolkningen ökar, industri och transportsektorn ska elektrifieras för att klara klimatmålen och ny vind och solkraft ska anslutas, något som kräver stora investeringar. Ju mer fluktuationer och ostabila energiformer i kraftsystemet, ju svårare är det att garantera ständigt hög leveranssäkerhet. Samtidigt är det orealistiskt kostsamt för ett samhälle att hålla hundraprocentig leveranssäkerhet, påpekar Pernilla Winnhed. Det blir också allt dyrare att alltid hålla hög leveranssäkerhet. Det går därför inte att luta sig mot det faktum att 30 Tidningen ENERGI Nr 7 2018 ”Sverige måste sätta upp en ambitionsnivå och det är en fråga som regeringen behöver ta itu med på en gång” svensk leveranssäkerheten traditionellt är mycket hög. Under 2016 låg den på 99,99 procent. Frågan om ett mål för leveranssäkerhet har blivit politiskt akut som ett resultat av energiomställningen. Den omdefinierar och påverkar allt fler områden och ger energipolitiken snabbt nya utmaningar. – Leveranssäkerheten är en grundläggande fråga som regeringen behöver ta tag i omedelbart. Utan definierade leveranssäkerhetsmål påverkas allt från elnätens kapacitetutmaning till de stora klimatmålen, säger Pernilla Winnhed. Börja utreda – Det finns idag ingen given utformning av ett leveranssäkerhetsmål så det bästa är att sätta igång en utredning. Energimarknadsinspektionen behöver ta fram en modell för hur målet ska fastställas. Samtidigt bejakas energiöverenskommelsen av Energiföretagen Sverige. Den blocköverskridande uppgörelsen gav tydliga mål för bland annat energieffektivisering, klimatarbetet med nettonoll utsläpp till 2045, hundra procent förnybar elproduktion och styrmedel för att nå dit. – Det har varit viktigt för branschen att få energipolitisk stabilitet i en föränderlig värld. Energikommissionen hann lösa ut ett antal frågor som effektskatten på kärnkraft, fastighetsskatten på vattenkraft och man förlängde elcertifikatsystemet, säger Pernilla Winnhed. Sämre styrförmåga För vissa centrala delar saknas det ändå både mål och politisk styrning. – Man pratade mycket om fjärrvärmen som ett prioriterat område och man såg att elnätens överföringskapacitet måste byggas ut, men man kom aldrig i mål med konkreta förslag, säger Pernilla Winnhed. Den praktiska förklaringen till det energipolitiska eftersläpet är att regeringen helt enkelt inte hann med att gå genom alla frågor, tror hon, men saker förändras snabbt i dagens läge. – Effektfrågan är mer närliggande än vad man kunde se under energikommissionens arbete. Vilken leveranssäkerhet vi ska ha