Tidningen Energi, nr 7/2018 1
Tema Kraftvärme Kraftverken som Tidningen Energi
ger en lägesrapport om situationen för kraftvärmen i Sveriges tre största städer. TEXT: STAFFAN BENGTSSON Ryaverket Rya är ett modernt kraftvärmeverk, där naturgasen senast år 2030 ska bytas ut mot ett icke fossilt bränsle. Bredvid kraftvärmeverket ska bolaget nu bygga en ackumulatortank. (Bilden är ett montage). Göteborg ”Fjärrvärmen ska vara fossilfri till år 2030” Göteborg Energi driver två naturgas eldade kraftvärmeverk. Dessa behöver konverteras eller ersättas till år 2030 då all fjärrvärme i staden ska vara fossilfri. Totalt har Göteborg Energi tre kraftvärmeverk. Det är två naturgaseldade – Rya och ett mindre i Högsbo, och i Sävenäs finns ett biokraftvärmeverk. Den totala elkapaciteten är cirka 300 MW. – Någon nedläggning av något Anna Svernlöv. kraftvärmeverk är inte aktuell i närtid. Däremot är målet att fjärrvärmen ska vara fossilfri till år 2030, vilket gör att de naturgaseldade anläggningarna måste antingen konverteras eller ersättas innan dess, säger Anna Svernlöv, produktionsdirektör på Göteborg Energi. Som ett led i att fasa ut alla fossila bränslen ur fjärrvärmesystemet kommer en ny ackumulatortank att byggas i anslutning till Rya Kraftvärmeverk. Ackumulator tanken kommer att ha en maximal kapacitet på 1 000 MWh. Det innebär att ackumulatorn fulladdad kan leverera sin maximala effekt på 130 MW i cirka sju timmar. Totalt handlar det om en investering på 150 miljoner kronor och målet är att den ska tas i drift i november 2019. Vad gäller effektförsörjningen av elnätet, finns det i nuläget inga lokala problem. – Göteborg är väl försörjt när det gäller effekt som det ser ut idag. Däremot ökar elanvändning och effektbehov av att staden växer och vi förväntar oss också en stor ökning av elbilar. Vi vet idag inte hur laddningsmönstret för dessa bilar kommer att se ut. – Det kan därför inte uteslutas att nätet behöver förstärkas eller kompletteras med ny elproduktion i framtiden. Göteborg Energi jobbar också med åtgärder på användarsidan som ska göra elanvändningen mer flexibel och anpassad till ett förändrat elproduktionssystem, säger Anna Svernlöv. 38 Tidningen ENERGI Nr 7 2018