Tidningen Energi, nr 7/2018 1
Till sist LEDARKRÖNIKA Den fortsatta garanten för
framgång På hemmaplan är det budget och verksamhetsplanering, lönekartläggningar och riskanalyser – känns det igen? Det är mycket av fotarbete som ska göras för att förbereda och planera kommande period och många frågor hopar sig – högt som lågt. Några exempel; kommer högkonjunkturen att hålla i sig? Får vi en stabil regering? Hur blir det med biobränsletillgången under eldningssäsongen? Kommer vi kunna göra de nödvändiga rekryteringarna? Ska vi investera i ny produktion? Det handlar om att skapa handlingsutrymme och förbereda sig för en föränderlig och opålitlig(?) framtid. Även för Energiföretagen Sverige pågår förberedelser och planering för kommande år. Jag har under hösten deltagit vid flera regionala möten som just tar upp förändringar och utmaningar för oss inom energibranschen och det är tydligt hur vi genom breda dialoger och medlemsengagemang stärker vår konkurrenskraft, såväl för enskilda bolag som för branschen som helhet. Här tog vi ytterligare ett steg vid framtidsdagen i november då branschen samlades för att följa upp de senaste årens förändringsarbete; Hur lever vi upp till de förväntningar som medlemmarna hade när vi bildade den nya föreningen och hur har vi mött de nya utmaningarna som kommit längs vägen? Vi medlemsföretag har olika strategier för att möta dessa. En del vänder sig inåt och söker styrka i den egna organisationen, medan andra vänder sig till branschens kollegor och partners för att gemensamt dela kunskap och kraft. Det är just genom sådan samverkan som en stark branschförening kan göra sig gällande, att vara den enade kompetens och drivkraft som stärker oss medlemmar när det blåser hårt. Ett aktuellt exempel är den nya elnätsregleringen som kraftigt förändrar förutsättningarna för att skapa ett långsiktigt elnät som står pall för kommande samhällsförändringar med ökad elanvändning och 74 Tidningen ENERGI Nr 7 2018 mer väderberoende kraft. Som en samlad branschförening står vi så mycket starkare än att frågan drivs av enskilda bolag, även om det enskilda bolaget är nog så kraftfullt. Här finns en lång historik av sökande efter den optimala modellen som både ger kunderna en rimlig avgift och företagen utrymme att investera. Det är ingen lätt fråga men vi jobbar på. Monica Karlsson Ordförande Energiföretagen Sverige En annan fråga som däremot borde vara lätt se fördelar i gäller kraftvärmen eftersom den är kittet mellan el och värme i det totala energisystemet. Det är bekymmersamt att nya värmeproduktionsanläggningarna som projekteras inte inbegriper turbiner för elproduktion. Jag menar, det är ju förhållandevis kortsiktiga beslut utifrån dagens ekonomiska förutsättningar som hindrar en av våra inhemska energikällor att blomma ut. Kraftvärmen bygger ju på att vi omvandlar restprodukter till nyttig energi. Biobränslen mestadels från skogen, som grenar, toppar och stubbar eller rester från hushåll och industrier finns ju där redo att användas. Det handlar om olika former av avfall och restvärme som inte återvinns på något annat sätt. I ett samhälle som mer och mer bejakar cirkulärt tänkande är kraftvärme bland de bästa exemplen jag kan komma på. Inom Energiföretagen Sverige hanterar vi dessa och många andra frågor ur ett helhetsperspektiv. De prioriterade frågorna växlar lite grann då och då men stommen – att allt ska ses i ett helhetsperspektiv – är den grund som föreningen vilar på och därmed ges de bästa förutsättningarna att agera. Det tror jag stenhårt på.