Nöjesnytt Jönköping 1
sambafotboll fm-rock för 2000-talet Vid presslägg
ning har fotbolls-VM precis dragit igång och det är för egen del en av årets absoluta höjdpunkter. Med Gyllene Tiders pekoral till VM-låt i färskt minne försökte jag därför komma på någon fotbollslåt som kanske inte är den mest uppenbara (Markoolio, Ricky Martin, GES etc), men hittade ingen klockren. Däremot kom jag att tänka på den här. Låten är med i filmen Rio 2 och framförs av den brasilianska gruppen Barbatuques, men den här versionen, där DJ Alok samplat originalet, är snäppet vassare. Och även om den inte har med fotboll att göra per se får den mig att tänka på världens bästa lag genom alla tider – Brasiliens landslag i VM 1982. Ren och skär magi, vänner. musik Ola Karlsson tar en titt på vad som händer i musikvärlden, tipsar om ny och gammal musik och uttrycker högst subjektiva åsikter om både högt och lågt. läckra lykke Jag vet jag vet jag vet; jag tjatar om Lykke Li, så sent som i förra numret. Men det kan inte hjälpas när Sveriges största musikaliska geni nu släpper nytt album. So Sad So Sexy (smaka på den titeln) är precis lika bra och musikaliskt progressiv som allt 32åringen gör och kommer när musikåret 2018 summeras finnas högt upp mången årsbästalista, tro mig. brent cobb mot nya höjder Att countrymusiken har fått en renässans på senare år är ingen överdrift och ingen är gladare än jag över det. Sturgill Simpson, Kacey Musgraves och Chris Stapleton har alla bidragit och nu är det dags för nästa stjärnskott, som jag också tidigare hyllat i dessa spalter. Med nya albumet Providence Canyon visar Brent Cobb att debuten Shine On Rainy Day inte var någon lyckoträff; låtarna är mer varierade, ännu mer välskrivna och som historieberättare har han gått upp ännu ett snäpp. Grammis nästa, kanske? Lika mycket som jag är frustrerad över dagens musikklimat, lika mycket tycker jag det är oerhört befriande. För hade det inte varit så oberäkneligt och totalt anarkistiskt som det är i musikbranschen hade ett band som den brittisk-amerikanska duon Young Gun Silver Fox haft en chans. Deras slicka, 70-talsinspirerade soft rock – ofta benämnd yacht rock – är så otidsenlig och ohipp att den paradoxalt nog blir både modern och hipp. Debutalbumet heter AM Waves och är en ren och skär guldgruva för oss som älskar Fleetwood Mac, Steely Dan, Hall & Oates, James Taylor, America och alla dess gelikar. Andy Platts och Shawn Lee har kort sagt skapat en modern 70-talsklassiker. vi är svenska fans allihopa Två av landets truligaste, men samtidigt mest förtjusande artister går samman på en duett som sopar banan med konkurrensen. O A O A E Vi Förlorade är ett framtida anthem och Miriam Bryant och Markus Krunegård är verkligen ett match made in heaven. Nu drömmer vi om en hel duettplatta mellan de både, man kanske får O A O A E Vi Förlorade bli sommarens tröstlåt om det går åt helvete för Sverige i fotbolls-VM jesus of cool fortfarande hungrig Med raden ”at 17 I started to starve myself” inleds Florence +The Machines senaste singel Hunger. Och på tre minuter och trettiofem sekunder visar Florence Welch att hon är en de bästa och mest relevanta sångerskan i världen idag. Och om man kan bortse från det ibland något bombastiska uttrycket (och det kan man) hittar man i Hunger också en av årets hittills bästa singlar. En gång i tiden kallade han sig Jesus of Cool på plattan med samma namn. Med all rätt. Nick Lowe har via Brinsley Schwarz, Rockpile, den egna solokarriären och som producent för alla från Damned till Elvis Costello blivit en levande legend. Men hur bra han än var på 1980-talet (och han var sinnessjukt bra!) är det med den fyrklöver plattor – The Impossible Bird, Dig My Mood, The Convincer och At My Age – mellan 1994 och 2007 som han visat att han är en av samtidens bästa låtskrivare. Nu har han släppt en ny, naturligtvis briljant EP, som bland annat innehåller en hjärtskärande cover på Dionne Warwicks 80-talsklassiker Heartbreaker, skriven av bröderna Gibb. Var det någon som sa geni? 54 | nöjesnytt