Kollega Just nu
Kollega Lön & villkor
Kollega Arbetsrätt
Kollega Avtal 2020
Kollega Så funkar det
Kollega Vägen tillbaka
Kollega Tufft på jobbet
Kollega 5 filmer om arbetsliv
Kollega Musicerande medarbetare
Kollega Kollega spanar
KOLLEGA SPANAR V i beger oss till Kankberg, fyra
mil nordväst om Skellefteå. Ulf Andersson är vår ledsagare ner i guldgruvan. Säkerheten är avgörande. Vi får hjälm med pannlampa, spänner ett hölster med en syrgasmask runt höfterna och hänger spårningssändaren runt halsen. Ulfs vita pick-up tar oss ner i gruvans mörker. Lutningen är brant, längst ner till 553 meters djup ska vi. Kankberg är den näst minsta av Bolidens gruvor. Guldbrytningen började för sju år sedan. Billyktornas ljuskäglor följer kablarna i taket med el, luft och vatten. Ulf har kommunikationsradion på för att ha koll på var malmtransporterna befinner sig. Vi får inte vara i vägen när de kommer dundrande. Snart möter vi en. Vi kör in på en avtagsväg och den passerar i full fart. – Malmtransporterna går i skytteltrafik från tidigt på morgonen till midnatt. 30 ton väger lasten och tre gram guld per ton malm får man ut. Ungefär ett ton guld om året ger Kankbergsgruvan, säger Ulf. Det slår lock för öronen när vi rullar ner i beckmörkret. Räddningskamrarna, som vi passerar med jämna mellanrum, lyser upp. Vid ett ras, om det börjar brinna, om syret skulle ta slut eller om det blir översvämning måste vi ta oss dit. Där inne ska det finnas syre så att det räcker för åtta personer i åtta timmar. De ska även vara utrustade med kortlekar. – Om du skulle behöva ta dig dit och pannlampan inte fungerar ska du hålla handen mot gruvväggen när du går, då ska du hinna fram inom 15 minuter, sedan är syret i masken slut. Längst ner i slutet av gången hittar vi Kankberg är den näst minsta av Bolidens gruvor. Guldbrytningen här började för sju år sedan. » Väldigt många partners och underleverantörer tjänar sitt levebröd genom gruvföretaget « skrotaren Robert Strandberg. Han rensar upp en blivande infart till nästa brytrum. På 90-talet skrotade han för hand med järnspett men nu sitter han inuti en traktorlik skrotare med en lång arm och ett meterlångt spett längst fram. Tillverkare är Skellefteåföretaget Jama. Oväsendet från det envetet hackande spettet, som får skrotaren att rycka och skaka, är bedövande. Stenflisor rasslar ner och dammet ryker. Vibrationerna är kraftiga. Robert har åtta stötdämpare i hytten. På 45 minuter har han skrotat rent det här utrymmet. För att komma åt guldmalmen spränger man sig fram. Efter varje sprängning måste de stenar som riskerar att lossna rensas undan så att ingen får dem på sig. – Men det gäller att inte överskrota för då kan man slå loss bitar som inte var lösa från början och då holkas för mycket av bergväggen ur, säger Robert. Han lyssnar efter lösa bitar medan han skrotar och avsynar berget med starka strålkastare. Ett annat tillverkningsföretag som har vuxit fram tack vare ett samarbete med Boliden är Brokk, som gör rivningsrobotar. Företaget startade 1976 när de utvecklade en robot som ersatte två arbetslag som bilade slagg för hand i den varma och ohälsosamma blyugnen i Bolidens smältverk i Skelleftehamn. Samarbetet mellan företagen fortsätter nu med en robot som ska kunna utföra Robert Strandbergs jobb. Genom att filma berget med en 3D-kamera fäst på en fjärr38 KOLLEGA 5_2019 styrd robotskrotare kan avsyningsarbetet och manövreringen av skrotaren göras från en plats ovan jord. En prototyp har just testats. Roberts kollega Fredrik Lindström kommer farande i mörkret för att hämta honom. De pratar om 3D-skrotaren. – Fick de fason på ljudet? undrar Fredrik. De är eniga om att det är svårt att skrota utan att höra bergets klang, känna vibrationerna och se sprickor och stenblock på plats. Enligt deras bedömning är den största risken att man överskrotar med 3D-roboten. Vi far upp mot ljuset igen. Grunden till Bolidens verksamhet är malmbrytningen, som varit i gång i snart hundra år. 2018 var omsättningen drygt 52 miljarder kronor. Det är inte svårt att förstå vilken inverkan det har och har haft på Skellefteås företagande. Många samarbetspartners, underleverantörer och underleverantörer till underleverantörer tjänar sitt levebröd genom gruvföretaget. De allra flesta finns här på orten. I kontoret, med utsikt över det gula trähuset som var bolagets huvudkontor, träffar vi Peter Burman. Han är spindeln i nätet för Bolidens utvecklingsprojekt. Han berättar om en konferens för underleverantörerna för några år sedan. –Så många som 92 av de 96 inbjudna underleverantörerna kom till mötet. Då förstod jag hur viktigt Boliden var för dem. Men enligt honom finns det även andra orsaker till Skellefteås vitala företagaranda. Likheterna mellan hemstaden och entreprenörs-Meckat Gnosjö är slående. – Från början var de flesta här jordbrukare med magra jordar som inte gav nog med föda. För att överleva måste de hitta kreativa lösningar vid sidan av jordbruket. Dessutom har frikyrkorna och nykterhetsförbunden stort inflytande på bygden. Frireligiösa samfund är ett av de nätverk som binder samman företagen. Strävan efter förbättring och utveckling är en viktig förutsättning för såväl de små och medelstora företagens som för Bolidens fortlevnad. – Vi gör inga anspråk på patent och rättigheter. Våra partners kan ofta göra affärer på det de utvecklar i samarbete med oss. När vi får frågan om varför Boliden ger >
Kollega Fint på jobbet
Kollega Fenomen
Kollega Yrket i bild
Kollega Smart start
Kollega Smart på jobbet
Kollega Smart ekonomi
Kollega Smart hälsa
Kollega Om Unionen
Kollega Korsord