Kollega Just nu
Kollega Lön & villkor
Kollega Arbetsrätt
Kollega Avtal 2020
Kollega Så funkar det
Kollega Vägen tillbaka
Kollega Tufft på jobbet
Kollega 5 filmer om arbetsliv
Kollega Musicerande medarbetare
Kollega Kollega spanar
Kollega Fint på jobbet
Kollega Fenomen
FENOMEN K arin Svensson jobbar med baksäten och k
lädsel på Volvo personvagnar i Torslanda i Göteborg. Hon märker tydligt att hon pratar annorlunda på jobbet. – Man blir lite arbetsskadad vad man än jobbar med och vårt interna språk kan vara svårt för utomstående att fatta, säger hon. På arbetsplatsen, där hennes speciella arbetsspråk är norm, är det lättare. Där kan en medarbetare fråga om IT-avdelningen kan "supportera" en dator och en annan kan välja att döpa en del av ett bilbaksäte till ”korven”. Andra produktionsdetaljer kan få heta limpa, smile, mustasch eller hundben, utifrån hur de ser ut. Och några generationer senare spelar det ingen roll vad de egentligen heter. Ord som för gemene man är generella kan på Volvo bli väldigt specifika. Om någon exempelvis kallar sig ”projektledare” tar de flesta för givet att det gäller bilar, trots att det kan handla om att man är projektledare inom något helt annat område. Man pratar också om ”vecka 22 dag 3” i stället för 29 maj (skrivs ut 19w22d3). Och så är det det där med förkortningar. – Jag kan säga att jag behöver ha "AAR före PP för att vi ska få PPAP3 till SOP". Mina kollegor skulle förstå precis, säger Karin Svensson. Kan du översätta, tack? – Jag behöver ha appearance approval före förserien pre production för att vi ska få production part approval process level 3 till start of production. Vilket betyder? – Att jag behöver ha godkänt utseende och teknisk lösning före sista förserien för att ha en kvalitetssäkrad produkt till produktionsstart. Glasklart. Volvoitiskan har letat sig in i ledord och strategier. När det i dag välanvända ordet ”commonality” började fastna i medarbetarnas språk hade det börjat användas högt upp i hierarkin, berättar Pernilla Dittmer, Karin Svenssons förra chef. I dag är commonality det ord som sägs i stället för dess svenska motsvarighet gemensamhet. – Det är intressant att ett ord kan bli så vanligt att man har svårt att översätta det till svenska. Även när vi pratar svenska säger vi commonality. 46 KOLLEGA 5_2019 » Vi apar efter språket på jobbet för att vara en i gänget « Både Karin Svensson och Pernilla Dittmer pratar om volvoitiskan som att det faktiskt är ett språk. Och det är inte helt inkorrekt. Claes Ohlsson, docent i svenska språket på Linnéuniversitetet i Växjö, menar att man skulle kunna se volvoitiskan som ett pidgin-språk, vilket är ett enklare språk som inte har några modersmålstalare men som används som kontaktspråk mellan olika grupper som behöver kommunicera med varandra. I vissa fall kan det till och med få fäste som förstaspråk och utvecklas till ett så kallat kreolspråk, som blir ett nytt språk med samma rika funktioner som andra språk. Det hände till exempel på Haiti när slavars och franska kolonisatörers språk smälte samman och till slut utvecklades till språket kreol, som pratas där än i dag. Karin Svensson tror att volvoitiskan har uppstått på grund av företagets storlek, men enligt forskningen finns det fler anledningar till att det blir så här. Genom att apa efter ett etablerat språk på jobbet visar vi oss vara en i gänget, vilket skapar välmående, menar Claes Ohlsson. Men vi kan också välja att prata annorlunda än en viss grupp för att visa att vi inte hör dit. – Olika avdelningar på en och samma arbetsplats kan ha olika status som hörs i språket. Man kan vilja undvika att anamma vissa vedertagna begrepp för att visa att ”vår grupp minsann är lite
Kollega Yrket i bild
Kollega Smart start
Kollega Smart på jobbet
Kollega Smart ekonomi
Kollega Smart hälsa
Kollega Om Unionen
Kollega Korsord